Du berättar om de uråldriga berättelserna om människor som hänfördes av rösten som talade med ett annat språk. Vi står i brottet mellan epoker och försöker skapa en hållbar grund för det ogripbara. Sen är det allt det andra, orosdemonen, som gör oss sömnlösa, att vi inte räcker till, att invaderas och inte ha kraften att bygga skyddsrum, att vi varje dag bryts ner.

Beträda de inre rummen, stanna där, rörelsen genom tid och rum. Belysa den smala vägen. Med krycka och stav ska vi vandra, ensamma och tillsammans. Vardagens frälsarkrans ska förmå oss att ta de nödvändiga stegen, in mot en hållbar verklighet.
Cecilia Persson

Vi behöver välja mellan kapitalismen, så som den nu ser ut och en ekonomi där kärlek/rättfärdighet är det grundläggande kriteriet för den ekonomiska aktiviteten. Det känns minst sagt angeläget i vår tid då vi ser alltfler politiker, ekonomer och andra ifrågasätta det rådande ekonomiska systemet skriver Magnus P. Wåhlin.

På Fars dag på söndag har Seglora smedja fördjupningssöndag i Nacka kyrka, med temat ”Fars dag och den goda manligheten. Politiska, personliga, teologiska och poetiska perspektiv”. Smedjans två grundare Ewa Lindqvist Hotz predikar, och Helle Klein celebrerar. Därefter samtal, poesi och musik på temat ”den goda manligheten”.

Primitivism, men också tänkvärda funderingar om ett samhälle som i slutänden inte gynnar någon. Jonathan Wiksten skriver om boken ”En förtryckares frihetliga fantasier”.

Att vara kyrka handlar om att vara tecken för nåd och försoning där världen ropar på vedergällning, straff eller sanktioner som uttryck för rättvisa. Den tidsanda av företagstänkande, centralisering och privatisering som nu råder och även påverkar kyrkans verksamhet är något som kyrkan måste göra motstånd mot om den vill vara hållbar ur ett profetiskt och teologiskt perspektiv skriver Eskil Jonsson.

I Allhelgonatid låter vi ofta Gud bli en tröst som går oss till mötes för att mildra oron inför döden. Men Gud är de levandes Gud, och känner ingen uppdelning mellan levande och död. Det skriver Hanna Stenström.

Du kom till min trädgård och bad mig skriva om tomheten, om tomrummen. Tiden som pågår i tomrummen. Du sa till mig att det verkliga är tomheten. Tomheten. Tomrummen är verkligheten även när vår existens hotas. Det vi fyller tomrummen med är inte verkligt och sant. Leva i tomrummet så att verkligheten är verklig. Att vara verklig och sann. Du satt här en stund och bad mig skriva, sen gick du och lämnade mig ensam kvar.

-Cecilia Persson

Cecilia Persson, född 1967 i Karlstad, är poet, författare och kväkare. Fragment ur hennes pågående manus Tillstånden publiceras i Dagens Segloras kulturdel.

Smärtpunkter.

Väg. Skäl. Smärta. Punkt.

Våra kyrkor har alltför länge levt med teologi som påstår att Gud egentligen bara intresserar sig för människor och inte resten av allt det som Gud skapat. Hur kom vi fram till denna märkliga idé? Hur kommer det sig att vi på allvar tror att Gud inte bryr sig om vattnen, bergen, blåsipporna eller daggmaskarna? skriver Magnus P. Wåhlin.

Kanske skulle vi i våra västerländska samhällen rentav ha skäl att positivt begrunda det etiska innehållet i “Stora jihad” och likt mahatma Gandhi inkludera det i vårt sätt att tänka kring det svåra men nödvändiga arbetet att bygga fred.