Kärlek och kritik är det ordpar som vi valt för att beskriva den publicistiska linje som vi vill driva i vår nättidning. Dagens Seglora har skapats ur övertygelsen att skrivande hjälper till att bredda, pröva och fördjupa tankar om tro i ljuset av samtidens brännande frågor.

Ledarskribenter
Krönikörer
Kultur

Du berättar om de uråldriga berättelserna om människor som hänfördes av rösten som talade med ett annat språk. Vi står i brottet mellan epoker och försöker skapa en hållbar grund för det ogripbara. Sen är det allt det andra, orosdemonen, som gör oss sömnlösa, att vi inte räcker till, att invaderas och inte ha kraften att bygga skyddsrum, att vi varje dag bryts ner.

Bönen, vi fortsätter att be, faller på knä i vår ensamhet. Outsagda ord, barnets vädjan om förbarmande. På ytan sker ingen förändring och tröstlösheten i att befinna sig i de stängda livsrummen förblir tröstlöst. Mammorna, de ensamma mödrarnas livskamp, förblir en kamp.

Beträda de inre rummen, stanna där, rörelsen genom tid och rum. Belysa den smala vägen. Med krycka och stav ska vi vandra, ensamma och tillsammans. Vardagens frälsarkrans ska förmå oss att ta de nödvändiga stegen, in mot en hållbar verklighet.
Cecilia Persson

Essä

Vi behöver välja mellan kapitalismen, så som den nu ser ut och en ekonomi där kärlek/rättfärdighet är det grundläggande kriteriet för den ekonomiska aktiviteten. Det känns minst sagt angeläget i vår tid då vi ser alltfler politiker, ekonomer och andra ifrågasätta det rådande ekonomiska systemet skriver Magnus P. Wåhlin.

Kultur

På Fars dag på söndag har Seglora smedja fördjupningssöndag i Nacka kyrka, med temat ”Fars dag och den goda manligheten. Politiska, personliga, teologiska och poetiska perspektiv”. Smedjans två grundare Ewa Lindqvist Hotz predikar, och Helle Klein celebrerar. Därefter samtal, poesi och musik på temat ”den goda manligheten”.

Kultur

Primitivism, men också tänkvärda funderingar om ett samhälle som i slutänden inte gynnar någon. Jonathan Wiksten skriver om boken ”En förtryckares frihetliga fantasier”.

Essä

Att vara kyrka handlar om att vara tecken för nåd och försoning där världen ropar på vedergällning, straff eller sanktioner som uttryck för rättvisa. Den tidsanda av företagstänkande, centralisering och privatisering som nu råder och även påverkar kyrkans verksamhet är något som kyrkan måste göra motstånd mot om den vill vara hållbar ur ett profetiskt och teologiskt perspektiv skriver Eskil Jonsson.

Kultur

I Allhelgonatid låter vi ofta Gud bli en tröst som går oss till mötes för att mildra oron inför döden. Men Gud är de levandes Gud, och känner ingen uppdelning mellan levande och död. Det skriver Hanna Stenström.

Kultur

Du kom till min trädgård och bad mig skriva om tomheten, om tomrummen. Tiden som pågår i tomrummen. Du sa till mig att det verkliga är tomheten. Tomheten. Tomrummen är verkligheten även när vår existens hotas. Det vi fyller tomrummen med är inte verkligt och sant. Leva i tomrummet så att verkligheten är verklig. Att vara verklig och sann. Du satt här en stund och bad mig skriva, sen gick du och lämnade mig ensam kvar.

-Cecilia Persson

Kultur

Cecilia Persson, född 1967 i Karlstad, är poet, författare och kväkare. Fragment ur hennes pågående manus Tillstånden publiceras i Dagens Segloras kulturdel.

Smärtpunkter.

Ett sammansatt ord kommer till mig den första dagen. Jag är kväkare och när jag formulerar detta drabbas jag av en djup skuld över att påstå att jag är. Allt jag har är mina erfarenheter och mina erfarenheter är fjättrade vid en skampåle.

Jag är människa. Jag är ett övergivet barn. Jag är Cecilia i världen och vem som döljer sig bakom mitt namn vet jag inte.

Om jag prövar att skriva Kristus. Om jag prövar att skriva förlåtelse. Om och om igen skriva det som måste skrivas.

Vägskäl. Smärtpunkter. Bryt ner orden.

Väg. Skäl. Smärta. Punkt.

Essä

Våra kyrkor har alltför länge levt med teologi som påstår att Gud egentligen bara intresserar sig för människor och inte resten av allt det som Gud skapat. Hur kom vi fram till denna märkliga idé? Hur kommer det sig att vi på allvar tror att Gud inte bryr sig om vattnen, bergen, blåsipporna eller daggmaskarna? skriver Magnus P. Wåhlin.

Essä

Kanske skulle vi i våra västerländska samhällen rentav ha skäl att positivt begrunda det etiska innehållet i “Stora jihad” och likt mahatma Gandhi inkludera det i vårt sätt att tänka kring det svåra men nödvändiga arbetet att bygga fred.