Kärlek och kritik är det ordpar som vi valt för att beskriva den publicistiska linje som vi vill driva i vår nättidning. Dagens Seglora har skapats ur övertygelsen att skrivande hjälper till att bredda, pröva och fördjupa tankar om tro i ljuset av samtidens brännande frågor.

Ledarskribenter
Krönikörer
Gästkrönika

”Först bombade regimen, därefter Ryssland. Muslimerna hade lämnat sina hem för tält i öknen. Även dessa bombades. När vi återkom för husarrest bad vi våra muslimska f d grannar om mjöl för att baka bröd – nattvardsbröd.” säger Jacques Mourad, prästen som var fånge hos IS och nu reser runt i Sverige.

Gästkrönika

Det senaste halva decenniet, och mitt under brinnande krig, har hon axlat ledarskapet för ökenkommuniteten belägen några mil utanför Nebek i Syrien. Houda Fadoul, som är grekisk-katolik, kom till Mar Musa från Damaskus vid 28 års ålder.

Gästkrönika

Förra sommaren var den syrisk katolske prästen Jacques Mourad kidnappad av IS. Det var det många som var. Men han lyckades till slut, efter fyra månader och 20 dagar av fångenskap, att rymma ut ur IS våld. Det är inte många förunnat.

Gästkrönika

Det blir inte jul hemma i Syrien i år för Jacques Mourad. När han talar om sin förstörda födelseort Aleppo är sorgen djup i hans röst. Det är nu han återkommer till att det är fullständigt ologiskt att utöva allt detta våld. Varför låter vi det ske? Inte bara i Syrien. I världen över, frågar Jacques Mourad, den kidnappade katolske syriske prästen som lyckades fly från IS.

Gästkrönika

Jag är van att stå i en flodvåg av honnörsord. När man gjort det så länge som jag gjort utvecklar man ett sjätte sinne för att urskilja hårda fakta i strömmen av vackra ord.

Alltså lyssnar jag på Franciskus som jag lyssnar på en politiker. Och då tycker jag inte alla de vänliga och pastorala orden för med sig så mycket verklig reformvilja i synen på kvinnor.

Tvärtom visar Franciskus med förslaget om en ny teologi för kvinnor att han sitter fast i en komplementär människosyn. En uppfattning enligt vilken Gud har skapat män och kvinnor som lika mycket värda men radikalt åtskilda i uppgifter. Till mäns uppgifter hör att leda och bestämma. Till kvinnors uppgifter hör att vara närande och att låta sig ledas av män, skriver Gert Gelotte.

Gästkrönika

Så kommer vi till prästämbetet. Och då gäller det ju att begränsa vigningen till män. Hur sker då det? Den romerska bibelkommission som studerade frågan i början av 70-talet sade att det inte fanns några bibliska hinder mot att öppna ämbetet för kvinnor. Samtidigt argumenterar den romerska hierarkin fortfarande med bibliska argument utan att darra på läppen det minsta. Det vanligaste torde vara att Jesus endast valde män till apostlar. Vi vet att det är ohållbart, att det bara var en biblisk tradition som hävdade det, att präster i så fall också borde vara fiskare och höra till den mosaiska trosbekännelsen och kanske helst också vara födda i Galileen … Men vi behöver inte raljera över argumenteringen. Den håller helt enkelt inte, skriver dominikansyster Madeleine Fredell som talade på Seglora smedjas fördjupningsssöndag om ”Påven Franciskus och kvinnorna”.

Gästkrönika

Terrorhot, hatbrott och religiös extremism. Det är lätt att få en bild av att människor från olika religioner ständigt är i konflikt. Men tre krissituationer i Norden visar hur katastrofer och kriser i stället kan skapa möten och samarbeten. Det handlar om diskoteksbranden i Göteborg, terrorattacken på Utöya och terrorattentatet mot synagogan i Köpenhamn, skriver gästkrönikören Elin Schwartz.

Gästkrönika

December och allt larmande under hösten om den kostsamma ”flyktingkrisen” och den påstått förestående ”systemkollapsen” kommer kläs av och stå nakna. För ingen tror väl att vi inte snart kommer få ta del av medias traditionsenliga rapporter om hur mycket klirr i kassan julens köphysteri orsakar även i år? Varefter vi som seden bjuder förfasar oss och säger att nästa år, ja nästa år ska vi banne mig konsumera mindre. En och annan kanske lyckas men så länge vårt samhällssystem består kommer konsumtionsfesten knappast upphöra, skriver Stefan Bergmark.

Gästkrönika

Även om den Augsburgska bekännelsen är en skrift som fortfarande är en del av den Svenska kyrkan är det väl ytterst få som lägger någon vikt vid den första trosartikelns fördömande av kättare. Eller? frågar Stefan Bergmark.