Med bara dagar kvar till den nya säsongen av Twin Peaks är jag orolig. Det är något i serien som skaver, som gör den både genial och farlig.

Missa inte den tredje delen av Margareta Brandby-Cösters spännande föredrag ”Luther, Lagerlöf och livsmodet.”

Här kommer del 2 av Margareta Brandby-Cösters uppskattade föredrag om ”Luther, Lagerlöf och livsmodet” i Seglora smedjas livsmodsserie. Del 3 kommer inom några dagar.

Vi har nu glädjen att publicera Margareta Brandby-Cösters mycket uppskattade föredrag ”Luther, Lagerlöf och livsmodet” som hölls i Seglora smedjas Livsmodsserie och fördjupningssöndag i Nacka kyrka, den 17 mars. Här kommer del 1. Missa inte de två följande som kommer.  Hemma hos oss när jag var barn, bad vi inte bordsbön. Men vi tackade för […]

Kyrkan har med alla sina kloster och skolor spelat en roll som inte kan överskattas för tillblivelsen av det Europa som finns i dag. Den främjade bildning och tekniskt kunnande. De stora universiteten, i Paris, Basel och Prag var liksom de allra flesta kyrkans verk, skriver Bo Nylund i del 2 av sin essä.

I dag vinner nynationalismen framgång i stora delar av Europa och inte bara här. I sådana nynationalistiska kretsar försöker de mer moderata eller mer taktiska att undvika rasbegreppet. Man vill inte kallas rasist. I stället handlar det om en nationell kultur som inte bör kontamineras av eller blandas med andra kulturer. Men det förblir hopplöst svårt att definiera vad till exempel det genuint ”svenska” egentligen är, skriver Bo Nylund i del 1 av en essä i tre delar vi kommer publicera. Del 1 handlar om det bedrägliga i begreppet svenskhet.

Ön där pojken Samuele bor heter Lampedusa och är ungefär lika stor som Gotska sandön. Runt 400 000 flyktingar har tagits emot där de senaste åren, cirka 15 000, kanske fler har hittats döda. Filmaren Gianfranco Rosi har vistats där under lång tid, lärt känna pojken, Samuele, och läkaren, Pietro Bartoli.
Rosi har gjort en stillsam men starkt uppfordrande filmberättelse om en verklighet som vi känner till, men inte känner. Det är en verklighet som pågår dag ut och dag in. Alla vet om den men ingen orkar eller klarar av att förändra den, skriver Ylva Liljeholm.

Åsbrinks bok får mig att tänka på vilka kopplingar vi har till 1947. Hur många vet vad deras släkter gjorde 1947? Hur många vet på vilken sida ens släktingar stod vid den tidpunkten? Hur många vet om ens släkt störde fascistmöten eller försvarade de tyska trupptransporterna på svensk mark? Hur många vet om deras släktingar bokade resor till Argentina? frågar Isak Gerson.

Över min teaksoffa hänger en orange väggmatta med Andy Warhols Marilyn, köpt i samband med en Warholutställning på danska Loisiana. Popkonst har fördelen av att även kunna vara snygg design. Åtminstone om man gillar starka färgkrockar. Warhol intresserade sig ständigt för gränsen mellan reklam och konst. Mellan kopia och original. Hela hans konstnärsskap byggde på […]

Filmen ”Spotlight” väcker många tankar. Dels om journalistikens villkor i en digitaliserad värld där få vill betala för nyheter och där misstron mot medier gräver sig in till och med hos en gammal partiledare och en kulturminister, och där despoter tar till global desinformation som ett av sina främsta vapen. Sett till den bakgrunden är Panama-avslöjandena riktigt upplyftande. De grävande murvlarna finns kvar, de är skickliga och de vet att organisera sig globalt. Tjoho! skriver Ylva Liljeholm.