Kärlek och kritik är det ordpar som vi valt för att beskriva den publicistiska linje som vi vill driva i vår nättidning. Dagens Seglora har skapats ur övertygelsen att skrivande hjälper till att bredda, pröva och fördjupa tankar om tro i ljuset av samtidens brännande frågor.

Ledarskribenter
Krönikörer
Irène NordgrenKrönika

Franciskus för mig hittills viktigaste handling har varit att han önskar att det ska råda parrhesia dvs att katoliker – utan att få sanktioner – ska få tala öppet, ärligt och frimodigt. Det är detta som på sikt också kan ändra synen på kvinnor och kvinnliga ämbetsbärare och på sikt leda till en mer demokratisk kyrka, skriver Irene Nordgren som också medverkade på Dagens Segloras fördjupningssöndag om Påven Franciskus och kvinnorna.

Gert Gelotte 150x150
Gästkrönika

Jag är van att stå i en flodvåg av honnörsord. När man gjort det så länge som jag gjort utvecklar man ett sjätte sinne för att urskilja hårda fakta i strömmen av vackra ord.

Alltså lyssnar jag på Franciskus som jag lyssnar på en politiker. Och då tycker jag inte alla de vänliga och pastorala orden för med sig så mycket verklig reformvilja i synen på kvinnor.

Tvärtom visar Franciskus med förslaget om en ny teologi för kvinnor att han sitter fast i en komplementär människosyn. En uppfattning enligt vilken Gud har skapat män och kvinnor som lika mycket värda men radikalt åtskilda i uppgifter. Till mäns uppgifter hör att leda och bestämma. Till kvinnors uppgifter hör att vara närande och att låta sig ledas av män, skriver Gert Gelotte.

sr_madeleine_red_150x150
Gästkrönika

Så kommer vi till prästämbetet. Och då gäller det ju att begränsa vigningen till män. Hur sker då det? Den romerska bibelkommission som studerade frågan i början av 70-talet sade att det inte fanns några bibliska hinder mot att öppna ämbetet för kvinnor. Samtidigt argumenterar den romerska hierarkin fortfarande med bibliska argument utan att darra på läppen det minsta. Det vanligaste torde vara att Jesus endast valde män till apostlar. Vi vet att det är ohållbart, att det bara var en biblisk tradition som hävdade det, att präster i så fall också borde vara fiskare och höra till den mosaiska trosbekännelsen och kanske helst också vara födda i Galileen … Men vi behöver inte raljera över argumenteringen. Den håller helt enkelt inte, skriver dominikansyster Madeleine Fredell som talade på Seglora smedjas fördjupningsssöndag om ”Påven Franciskus och kvinnorna”.

Helle KleinKrönika

Som kristna har vi att både älska vår nästa och kritisera det kärlekslösa i samhället.

I dagens bibeltexter är det ord och inga visor: ”Den som älskar pengar blir aldrig mätt på pengar och den som älskar rikedom får aldrig nog”, säger Predikaren. ”Kärleken till pengar är roten till allt ont”, förkunnar Paulus i episteltexten. Och Jesus själv säger i dagens evangelietext: Akta er för allt habegär.

Det är rakt och tydligt. Och vi kommer genast i konflikt med denna söndagens bibeltexter för hela vårt västerländska samhällssystem och vår konsumistiska livshållning är ju identisk med den rike bonden som samlar i sina lador.

Irène NordgrenKrönika

Kan det vara så här? Hur snabbt en person blir helgonförklarad efter sin död kan i mångt och mycket ses som en fingervisning för vilka värderingar Vatikanen önskar bör vara vägledande för världen, skriver Irene Nordgren. Missa inte heller kommande söndags (dvs 18 sep) spännande samtal i Nacka församling, med bl a dominikansyster Madeleine Fredell och Gert Gelotte – om katolska kyrkan och kvinnorna. Läs mer på seglorasmedja.se/fordjupningssondagar

Arne CarlssonLedare

Det är orimligt att kräva av kyrkans ledning att de själva ska delta i vimlet av bloggar, FB-inlägg och Twitterkommentarer, för att bemöta alla dessa kritiska röster av växlande kvalité och sanningshalt. Det man däremot ska förvänta sig av de ansvariga i kyrkan är en öppen och kontinuerlig kommunikation med allmänheten så att opinionen är medveten om vad kyrkan står för. Det behövs ett specialiserat kommunikations- och informationsarbete som kontinuerligt deltar i samhällsdebatten och förser massmedia med debattartiklar och informationsskrifter, skriver Arne Carlsson.

Anna Karin HammarKrönika

Det finns en älskad ikon i den andliga vägledningen som kallas Vänskapens ikon. I den ikonen vandrar Kristus med armen runt axeln på en gammal egyptisk abbot. Den utgör själva sinnebilden för en retreat, ett tillbakadragande från världen för att vara i bön och gemenskap med Gud själv, med Kristus.

Abboten står som symbol för alla trötta kyrkoledare och kyrkoarbetare, volontärer och vardagskämpar, som står med händerna fulla av ansvar, skriver Anna Karin Hammar.

Are NorrhavaKrönika

”Det kan ju inte vara äkta?” muttrade vi. ”Antingen är hon inte så smart eller så fejkar hon. Ingen kan vara så glad jämt.” Samtidigt fascinerade hon mig, i smyg. Vad gjorde den här skinande varelsen egentligen i vår tråkiga glesbygd? Hur pallade hon att vara så glad?
”Missunna ingen människa hennes sken av lycka”, lyder ett gammalt ordspråk, ”för du känner inte hennes hemliga sorger,” skriver Are Norrhava.

Isak GersonKultur

Åsbrinks bok får mig att tänka på vilka kopplingar vi har till 1947. Hur många vet vad deras släkter gjorde 1947? Hur många vet på vilken sida ens släktingar stod vid den tidpunkten? Hur många vet om ens släkt störde fascistmöten eller försvarade de tyska trupptransporterna på svensk mark? Hur många vet om deras släktingar bokade resor till Argentina? frågar Isak Gerson.

Marco HellesKrönika

Jag kan förstå diskussionen om burkan och niqaben när man inte kan identifiera en person. Det finns svårigheter även där, men jag förstår rättsväsendets problem. Men vad är problemet på en badstrand när ansiktet är fullt synligt? Är problemet att burkinin retar folk? Vill vi ha ett samhälle där politiker lagstiftar mot det som majoriteten tycker är alldeles för annorlunda. Vad säger alla piercade, tatuerade, nitfetischister, katolska nunnor, kippabärare, gulklädda hare krishnamunkar, japanskt inspirerade Kuro Loli, raggare och punkare om dylika idéer att hindra folk att klä och uttrycka sig som de vill? Och vad säger alla dykare och snorklare som bär heltäckande våtdräkter? frågar Marco Helles.

Helena EkhemKrönika

Jag minns Harvey. Där i sydstaternas USA, bodde han i sitt trailerhem med sin 20 år yngre hustru Gloria. Harvey satt i sin stora fåtölj av märket Lazy boy. På väggen bakom honom hängde geväret så han lätt kunde skjuta objudna gäster, förklarade han. Harvey menade vidare att det var hans medborgerliga rätt att köra bil utan säkerhetsbälte. Jag minns att jag stumnade inför han sätt att resonera, tänka och vara. Det han sa var så främmande, så sanslöst. Allt det jag bar i ryggraden om jämställdhet, solidaritet och människors lika värde utmanades av hans sätt att vara, skriver Helena Ekhem.

Marie StarckKrönika

Somliga tycks få överjordiska superkrafter av mörkret. Det är som om nederlagen gör dem ännu starkare. De har helt enkelt godhet som en arbetshypotes. skriver Marie Starck.

Elin SchwartzGästkrönika

Terrorhot, hatbrott och religiös extremism. Det är lätt att få en bild av att människor från olika religioner ständigt är i konflikt. Men tre krissituationer i Norden visar hur katastrofer och kriser i stället kan skapa möten och samarbeten. Det handlar om diskoteksbranden i Göteborg, terrorattacken på Utöya och terrorattentatet mot synagogan i Köpenhamn, skriver gästkrönikören Elin Schwartz.

Isak GersonKrönika

Vi vänder oss regelbundet till vår tradition för att inspireras i hur vi ska tänka. Hur ska vi kunna inspireras av kampen och uttåget i Exodus eller av vad profeterna undervisat om det heliga finns även i det onda? Vi måste våga reflektera även över det moraliska och heliga på det sättet.

Görel Byström JanarvKrönika

Dessa enorma rörelser över jorden som människor tvingas till av lokala makthavare, krigsherrar, småpåvar, terrorister och banditer. Den borde kallas den ofria rörligheten. Den miljoner migranter tvingas till.

Ylva LiljeholmKrönika

Veckan har bjudit på omkring 3800 seminarier och det är folk, ofta fullsatt, på nästa alla. Kvaliteten är ofta hög, publiken är kunnig och kräsen och utbudet nästan oändligt. På flera mingel var rosévinet utbytt mot lokalproducerad äppelmust – en ny trend? – och även om festerna är många och nätterna långa så står hon där igen, morgonen därpå. Den bildningshungriga almedalsmänniskan som försöker förändra världen till det bättre, skriver Ylva Liljeholm.

David BerjlundKrönika

I debatten om Vattenfalls kol har regeringen i stort sett varit tyst, någon gång hänvisat till ägardirektivet – man har inte tagit diskussionen med den kunniga opinion som sagt emot. Och så kommer julibeskedet: politisk spin, modell House of cards, där man både begraver beskedet (tidpunkten: helg, semester, Almedalen) och går på offensiven.