I sitt tal om läget i landet, State of the union talar president Barak Obama om fyra viktiga frågor som han vill lägga på sina politiker kollegors hjärta, kompetens och ansvar. Ett ämne är demokratins betydelse.
Det bästa styrelsesätt som finns är demokrati. Många av oss bygger vår  förståelse av omvärlden på att alla har möjlighet att delta i samhällsbygget – både ansvar och förpliktelser – som våra politiker upprepar med stor envishet. Men vad är demokrati egentligen – en person en röst räcker inte till för att involvera människor i samhällsbygget. Vi har lagar, grundlagar, regler och förordningar i en mängd som vi inte förstår eller åtminstone inte känner till. Det är farligt att vila på dessa lagar, lagrar. Det första kravet på en demokrati är att människorna i landet känner till och omfattar systemet. Man måste läsa, rösta, ge sitt bidrag, ändra sig, kompromissa med mera med mera och hålla fred.

I det internationella sammanhanget är många länder, uppemot 200, medlemmar i Förenta Nationerna. Jag fick viktig kunskap om det sammanhanget av Inga Thorsson;  FN’s stadga deklarerar att det är folken i FN systemet som tar på sig uppgiften att rädda kommande släkten från krigets gissel. Stadgan är omfattande och har många svagheter, men den ändras inte för att misstänksamheten mellan staterna är för omfattande. Får ni en ändring på XY så bör också YY ändras. Folken väljer sina representanter och deras främsta uppgift i FN systemet är att skapa fred. Och det verkar nästan omöjligt att åstadkomma.. Ändå är FN systemet det viktigaste instrument vi har för internationellt arbete. Och många kommissioner och agenturer och protokoll har tillkommit. Problematiken verkar lika för både demokratin och FN systemet. Mänskligheten skapar olika institutioner för att lösa gemensamma problem och ofta är det institutionerna som håller verksamheten igång.

Vad är det bästa styrelsesättet??

Kyrkorna har ett mycket stort och engagerat program för att hjälpa till där människor behöver hjälp och stöd. Kontakten med olika lokalsamhällen är en expertis som kyrkorna utvecklat. Kunskapen om folkens villkor är betydande. Klimatfrågan är ett exempel på en problematik som kyrkorna jobbar mycket intensivt med. Jämställdhet mellan kvinnor, män och barn är en självklarhet. Att hjälpa sin nästa är en kristen förpliktelse. Ständigt ställs frågan – vad kan vi göra, hur kan vi vara till nytta.

Mycket görs verkligen på många håll och kanter och inom många organisationer och institutioner.

En huvudfråga är hur man kan sprida kunskap om demokrati och FN och om kyrkornas insatser.

Kan vi implementera våra idéer för att bygga Guds rike mer effektivt, med större kärlek och större generositet.

Gandhi fick en gång frågan om vad han tyckte om kristendomen. Vilken strålande idé – om den förverkligades.

Så kan det vara med vår längtan, våra drömmar, vår kärlek och våra böner.