Paulus syn på människan och samtiden var radikal, inte konservativ. Han underkände samhällsordningen som egoistisk, konkurrensbetonad och självhävdande – raka motsatsen till gudsriket, skriver Niklas Olaison.

Hos Paulus betyder Inte ”tro” detsamma som att hålla något för sant. Det är en modern tolkning. Det handlar om trofasthet, om moralisk dygd, skriver Niklas Olaison.

Idag är det osäkert om det över huvud taget finns någon medelklass kvar. Även om många människor lever enligt en medelklass-standard är det ofta genom lånade pengar. Därför är det mer passande att skriva om ett stort ”prekariat”, en grupp som lever under alltmer osäkra förhållanden, skriver Jonathan Wiksten, kristen anarkist som är bokaktuell medförfattare till boken Att hoppas på ett annat system.

Den kvinnliga erfarenheten tvingas ut i periferin. Helena Hägglund skriver om svårigheten att finna det kvinnliga narrativet i ett samhälle som domineras av män.

Strävan efter att finna en radikal Jesus eller Paulus får aldrig leda till att vi svärtar ner deras bakgrund för att de ska framträda tydligare. Ett sådant förfaringssätt drabbar nämligen indirekt människor av kött och blod. Som queera bibeltolkare är vi kallade att ständigt stå på de utsattas sida. Luther kunde inte ana hur hans skrifter skulle användas men för oss finns ingen ursäkt, skriver Niklas Olaison.

Genom att omvärdera alla värden så skapas en ny värld, ett nytt rike, där den som varit föraktad kan bli upphöjd och där alla privilegier är upphävda, skriver Niklas Olaison.

Kriget berövar vinnarna deras mänsklighet. Kvar blir bara förlorare. I en konflikt där positionerna fortsätter att låsas får rösterna för medmänsklighet stor betydelse, skriver Kerstin Vinterhed, följeslagare i Palestina

Ett känt citat av Tage Danielsson lånar sig väl till en reflektion över rätten att döma andras tro och hålla fast vid den egna sanningen. En attityd som Paulus själv fördömde med skarp retorik, skriver Niklas Olaison. Höjden av mänsklig högfärdighet är att dra gränser där Gud själv inte har dragit några.

Gud beskrivs i termer av ett givande och tagande av kyrkofäderna. En kärleksfull ekonomi som lider i sin helhet när någon av dess lemmar skadas, Eskil Jonsson beskriver den teologiska ekonomin som en tvärdisciplin, och formulerar dess uppmaning till kyrkorna: Global solidaritet i kärlekens namn.

I Romarbrevets andra kapitel illustrerar Paulus att rättfärdighet ständigt riskerar att glida över i bigotteri. Att ständigt bli dömd av andra är en erfarenhet som många minoriteter känner igen, skriver Niklas Olaison.