Visst pågår det en ”inre sekularisering” i Svenska kyrkan, men inte på det sätt som de många kritikerna påstår. Samtidigt förändras teologin och det teologiska språket. En västcentrerad missionssyn influeras nu alltmer av kyrkorna i Syd och Öst. Från kolonisation har vi fått mission från marginalen. Teologin utvecklas alltid i samklang med samtiden, skriver Eskil Jonsson.

Vi tycker om att se revolutionsromantiska berättelser i medierna. Hunger games är ett aktuellt exempel. Men hur kan en film med så många tydliga paralleller till det samhälle vi lever i idag skildra en revolution utan att själv skapa revolutionärer? Det undrar Isak Gerson.

Guds ekonomi med betoning på fred, rättvisa och ömsesidig förståelse framstår mer och mer inte som en utopi utan en nödvändighet för att rädda världen. Och det är framförallt vi i den rika västvärlden som behöver tänka om, skriver Eskil Jonsson.

Onsdag den 20 november har Förbundet för Kristen Humanism release av årets bok Du, jag och det gemensamma. Årsboken, oftast kallad ”KHS Årsbok” har kommit ut sedan 1939 och skrivs av både etablerade akademiker, kulturpersonligheter och yngre forskare.

En rapport från Partnerskap 2014 visar att civila satsningar för fred kan ha stor betydelse och bli en tredje pelare i svensk försvars- och säkerhetspolitik mellan bistånd och försvarsmakt. Det skulle innebära ett mer proaktivt tänkande av att förebygga väpnad konflikt i oroshärdar, snarare än att reaktivt genomföra militära insatser när det redan är försent, skriver Arne Carlsson.

Ester Lutteman (1888–1976) är en teolog som både fick stort inflytande under sin livstid och formulerade självständiga och originella tankar om kyrkan och om kristen gemenskap. Denna essä innehåller delar av kyrkohistorikern Carola Nordbäcks föredrag den 9 november på Sigtunastiftelsen, med ett tillägg om Luttemans teologi.

”Att hoppas på ett annat system” är skriven av åtta kristna som ibland kallar sig anarkister eller kristna anarkister. Boken består av åtta texter som närmar sig temat från olika utgångspunkter. Ibland är samsynen stor, men det finns också viktiga frågor som skulle behöva diskuteras djupare, inte minst frågan om aborträtten, skriver Isak gerson i en recension.

Ekoteologin hämtar sina rötter från bibeln naturligtvis, här finns en röd tråd av Skaparens intresse för Skapelsen. Möjligen kan man som en startpunkt för ekoteologin se Joseph Sittlers tal vid kyrkornas världsråds möte i New Delhi 1961. Han menade att kyrkans förståelse av Kristus är irrelevant om den inte relaterar till mänskligt liv som vi ser det i Skapelsen, skriver teologen Magnus P Wåhlin.

I helgen gästas Sverige av en av de tydligaste reformkatolska rösterna i världen just nu, Mary E. Hunt, som håller en öppen föreläsning om vänskapens teologi på Sigtunastiftelsen.

På Seglora smedjas 5-årsfest berättade litteraturhistorikern Anna Bohlin om de radikala kvinnorna som levat och verkat i kyrkan genom historien.