Religionen har sprängkraft också i vår sekulariserade tid. Franciskus av Assisi predikade ett enkelt liv i Jesu efterföljd, och den nye påven Franciskus signalerar med både namnval och uttalanden en ny kyrklig inställning till en global ekonomi som har tappat den etiska impulsen, skriver Arne Carlsson.

Många romer kläms mellan kraven på konformitet med samhället och interna förväntningar på lojalitet mot den egna kulturen. David Thurfjell är religionshistoriker och menar att denna situation har lett till att pingströrelsen har vuxit sig stark bland romer i hela Europa.

Humor har varit en snackis under sommaren sedan Jonas Gardell på twitter skämtade om kvinnor som bär burka. Många upplevde skämten som respektlösa, och flera kvinnor berättade att de dagarna efter skämtet blev påhoppade i sociala medier för att de bar slöja. Mattias Irving skriver om humor i hatets gränsland.

Arne Carlsson recenserar senaste numret av tidskriften Signum och tipsar om teologisk och samhällstillvänd sommarläsning.

Sufism beskrivs oftast som islams mystik och förknippas med medeltida persisk poesi och dansande dervischer. Ett pressmeddelande från Göteborgs universitet beskriver att Simon Sorgenfrei har bedrivit fältarbete i USA och Turkiet bland medlemmar i sufi-gruppen the Mevlevi Order of America. Mevlevi-sufismen har sina rötter i det Osmanska riket och i dagens Turkiet. Simon Sorgenfrei undersöker i avhandlingen hur de turkiska sufiska traditionernas förvaltats i den amerikanska nyandliga miljön och hur de legitimerar sin praktiska utövning av sin tro inför kritiska röster.

Klara Johanson (1875-1948) var en av kvinnorörelsens mest dynamiska och provokativa gestalter i Sverige, och en av våra mest välkända och skarpa litteraturkritiker. Anna Bohlin är forskare vid Uppsala Universitet och har bland annat skrivit en avhandling som diskuterar Klara Johanson.

Mylla för mod utforskar kvinnohistoriska gestalters mod och deras betydelse för vårt eget mod, för det mänskliga i vår tid. Vi har en rikare historia än den som serveras på våra utbildningar. Kvinnorna är osynliggjorda. Därför plockar vi upp spännande kvinnor som har gått före. En sådan kvinna är Ingrid Segerstedt Wiberg, som kämpade för flyktingar och för människovärdet i hela sitt långa liv.

Gunnel Stenqvist har en lång karriär på kultur- och utbildningsdepartementen, och ett djupt folkrörelseengagemang. Gunnel är också en av initiativtagarna bakom Södertörns Högskola. Men en person har större plats i hennes hjärta än de andra bland de kulturhistoriska personligheterna, nämligen Fredrika Bremer. Gunnel växte upp på den gård där Bremer levde och dog. Hon har tagit på sig ansvaret att förvalta detta arv och göra Bremer känd.

Ester Lutteman var en av våra mest kända teologer och folkbildare. Carola nordbäck, forskare och kyrkohistoriker vid institutionen för idé- och samhällsstudier i Umeå berättade om hennes liv och arv på Seglora smedjas första lunchsamtal för sommaren.

När jag berättat för människor att radioteatern i år sänt 10 pjäser om Göteborgskravallerna har jag omedelbart fått frågan: Är det nåt slags jubileum eller, skriver Stina Oskarsson, radioteaterns chef. Hon konstaterar sedan att det inte finns något att fira. Konst skapas när man har något att berätta.