Papperslösa jagas nu för att deporteras genom kontroller i Stockholms lokaltrafik. Genom kanslispråk och policydokument avstår svensk polis från att inse sin egen del i avvisningsmaskineriet.

När ingen tar ansvar får ondskan hållas

Staffan Lundgren 150x199Papperslösa jagas nu för att deporteras genom kontroller i Stockholms lokaltrafik. Genom kanslispråk och policydokument avstår svensk polis från att inse sin egen del i avvisningsmaskineriet. Genom effektivitetstänkande och förtingligande av människor står den totala avhumaniseringen för dörren, skriver Staffan Lundgren, som är förläggare på AxlBooks och medredaktör på tidskriften SITE.

I sin nyligen publicerade och uppmärksammade artikel ”Vad var det som dödade Herr B?” beskriver Maciej Zaremba – utöver de tragiska medicinska omständigheter som omger Herr B:s död – också ett tillstånd av ansvarslöshet i vården. Det är en direkt följd av sjösättningen av LEAN-metoden för att med rationella metoder öka produktiviteten. Ett felaktigt påstående kan det tyckas, klinikchefen med ansvar för vården av patienten Gustav B svarar ju utan att tveka på frågan om vem som bär ansvaret: ”Jag gör det ensam. Ingen annan.”

I helgen ökade uppmärksamheten i sociala medier kring de många inre gränskontroller som polisen genomför bland annat i och kring Stockholms tunnelbana. På Twitter ställdes frågan till polisen om var gränsen går för deras handlande, svaret blev att de agerar i enlighet med det uppdrag som riksdagen ger dem.

Kontrollerna är dessvärre inget nytt, i två artiklar på SVT Debatt har till exempel Arbetarens chefredaktör Daniel Wiklander uppmärksammat hur polisen arbetar, hur deras metoder kan vara olagliga och hur metoden att med småbrott som ursäkt genomföra identitetskontroller tidigare använts i Malmö.

Dessa metoder har kopplats samman med REVA (Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete) som av gränspolisavdelningen i Stockholm i ett pressmeddelande beskrivs så här:

”Projektet baseras på LEAN-metoden och innebär att processerna i själva handläggningen ses över. […] Det berör inte, och innebär inga förändringar i den yttre verksamheten för gränspolisen i Stockholms län vad gäller till exempel arbetet med att eftersöka dem som vistas illegalt i landet.”

I polisens regleringsbrev för 2012 står det att ”Rikspolisstyrelsen, Migrationsverket och Kriminalvården ska i samverkan effektivisera arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut med syfte att påtagligt öka antalet verkställda beslut avseende personer som är inskrivna i Migrationsverkets mottagande i förhållande till verksamhetsåret 2011. Myndigheterna ska gemensamt redovisa effektiviseringsarbetet innefattande de utvecklingsområden som identifierats i det så kallade REVA-projektet”..I regleringsbrevet för 2013 sägs samma sak med undantag för att kopplingen till REVA är borttaget.

Enligt siffror från ABC-nytt har tvångsavvisningar på två år ökat från1458 (2010) till 2154 (2012). Med andra ord tycks gränspolisen redan – utan LEAN-modellen – ha levt upp till regeringens förväntningar. I ett mail från gränspolisen får jag veta av en kommissarie vid dess Utredningsenhet att ”införandet av REVA i Stockholm har just påbörjats och inga insatser är kopplade till projektet varför det inte finns någon sammanställning”.

Inte heller menar han, när jag förvånad över svaret ringer upp, pågår det några särskilda insatser ifråga om den inre gränskontrollen.

Den för så många märkbart intensifierade jakten på papperslösa existerar enligt polisen inte, varken som ett resultat av riktade insatser och metoder som rasprofilering eller som en del av implementeringen av REVA. Men vad är det då som så många ser och märker effekterna av?

Hannah Arendts begrepp om den banala ondskan, som hon utvecklar under sin bevakning av Eichmannrättegången för The New Yorker, har fått motstå rättvis kritik för att inte tillräckligt beaktat Eichmanns ideologiska övertygelse som grund för hans handlingar. Samtidigt rymmer idén om den banala ondskan insikten om hur ett rationellt och logiskt beteende i avsaknad av eget tänkande och omdöme kan få katastrofala följder.

Jag åberopar inte Arendts begrepp i syfte att förminska förintelsens offer eller att likställa regeringen, polismyndigheten eller den enskilde polismannen med det tredje rikets institutioner och bödlar. Däremot är den banalitet som begreppet rymmer skrämmande närvarande i såväl regeringens, polismyndighetens och den enskilde polismannens förhållningssätt till den intensifierade jakten på papperslösa.

Det instrumentella, rationella och logiska förnuft som idag är institutionaliserat och genomsyrar offentlig förvaltning i och med införandet av LEAN och andra former av New Public Management medför långtgående konsekvenser för de individer som omfattas av dess verkningar. När effektivitetsvinster och produktionsmål är det som styr såväl sjukvårdens som polisens arbete står den totala reifikationen och avhumaniseringen för dörren. Det gör det i ett poänglöst juridiskt ansvarstagande som i fallet med klinikchefen, i gränspolisens logiskt korrekta svar att jakten på papperslösa inte har med REVA att göra, i det rationella orderföljandet som i polismannens svar eller i det produktionsmål som regeringen fastställer och polismyndigheten är satt att leva upp till.

I sina analyser av totalitarismen konstaterar Arendt att människorna i koncentrationslägren inte bara fråntas sina lagliga och politiska rättigheter utan också den moraliska friheten att göra val. Detta val är fråntaget de som drabbas av regeringens och polisens produktionsmål. Vi som inte berövas dessa rättigheter har kvar denna frihet. En frihet som inte bara innefattar utan också kräver ansvar.

 Staffan Lundgren

7 kommentarer på “När ingen tar ansvar får ondskan hållas

  1. Så kallade papperslösa är personer som uppehåller sig i landet utan tillstånd. Utan tillstånd så bryter dessa mot svensk lagstiftning och ska därmed anses som kriminella. Och det rätta namnet på dessa personer är illegala invandrare, kriminella invandrare eller gömda flyktingar.
    De flesta illegala invandrare som uppehåller sig i landet har kommit av ekonomiska skäl. Det är invandrare som varken har skydds eller politiska skäl att beviljas uppehållstillstånd i Sverige. De väljer att inte acceptera svensk lagstiftning utan stannar kvar i landet efter det att de har fått avslag på sin ansökan om asyl. Vilket gör dem till kriminella. Den person som på något sätt stöder en illegal invandrare stöder och uppmuntrar kriminellt beteende, vilket enligt svensk lagstiftning är straffbart.

  2. Eskil Jonsson skriver:

    Bra artikel. Precis så är det. Det gäller ju hela det Västerländska institutionella systemet som nu globaliseras till hela världen och rationaliserar bort den moraliska impulsen (som Zygmunt Bauman säger i sin bok Postmodern Etik).

  3. morpheo skriver:

    @Karl-Otto Hulström: Det måste vara skönt att på ett så enkelt och bekvämt sätt kunna avsäga sig all form av moraliskt ansvar; genom att rapa upp färdigtuggade åsikter från en rasistsite nära dig.

  4. Gurra G skriver:

    Det är så lätt att hävda det moraliska övertaget med smaklösa och absurda jämförelser med förintelsen.
    Lika lätt är det att peka finger och skrika rasist åt alla som ens andas att polisen trots allt har i uppdrag att avhysa personer som befinner illegalt befinner sig i landet.
    Men att komma med konkreta och realistiska åtgärder på vad polisen ska göra istället, det är inte lika lätt.

  5. Mattias Irving skriver:

    ”Gurra G”, som det står tydligt i artikeln dras inga paralleller till Förintelsen. Vad gäller din besläktade tanke att folk ”skriker rasist” så konstaterar jag att den övergripande diskussionen om REVA tycks handla om humanitet. Hur kan man vara medmänniska och samtidigt kräva att kontrollera folks id-handlingar baserat på utseende allena, och hur kan man vara medmänniska och samtidigt medverka till att papperslösa deporteras, i många fall till tortyr eller avrättning?

    I slutänden är polisens agerande polisens ansvar. Det åligger inte resten av samhället, som inte alltid har perfekt insyn i polisens inre strukturer och kultur, att föreskriva dem handlingsplaner. Men det hindrar på intet sätt att kritik framförs mot ett agerande som strider med grundläggande samhälleliga värden.

  6. […] går skrev SITE-redaktören Staffan Lundgren en debattartikel här på Dagens Seglora – När ingen tar ansvar får ondskan hållas. Den pekade just på faran med system som REVA, när alla bara lyder order och avhumaniserinen av […]

  7. Trazan skriver:

    Mattias Irving: ”Hur kan man vara medmänniska och samtidigt kräva att kontrollera folks id-handlingar baserat på utseende allena, och hur kan man vara medmänniska och samtidigt medverka till att papperslösa deporteras, i många fall till tortyr eller avrättning?”

    Hur kan man ha fungerande lagar i ett samhälle när samhället samtidigt sätter krokben för sig själv genom att premiera de som bryter mot lagen samtidigt som man vill straffa de som försöker upprätthålla lagen?

    Det finns inget västland som tar in så många invandrare per capita som vi gör. Vi har västvärldens generösaste asyl- och invandringspolitik. Trots detta finns det gott om människor som får negativa besked på sin ansökan eftersom så många vill komma till just Sverige.

    De som får ett nej, men som väljer att strunta i Sveriges lagar och myndigheter premieras med rättigheter till sjukvård och skolgång.

    Problemet är ju att polisen INTE får kontrollera misstänkta illegala invandrare efter utseende. De måste i så fall vara misstänkta för något annat brott. Och det är här som tunnelbanan kommer in – eftersom många inte betalar för sig i tunnelbanan, dvs plankar, så har man där möjligheten att slå två flugor i en smäll, dvs sätta dit de som åker gratis på andras bekostnad, samt hitta de som inte ens får befinna sig i Sverige.

    Mattias: Om du vill ha en oreglerad invandring till Sverige, dvs att alla som vill/har råd/möjlighet att komma till Sverige också skall få det så tycker jag att du skall vara tydlig med det, och samtidigt vara tydligen med vem du anser skall bekosta kalaset.