Det var en händelse som borde fått stora rubriker men som passerade i det närmaste omärkt i svensk media; en händelse som borde skaka EU i dess grundvalar.
I ett desperat försök att ta sig runt gränshindren mellan Marocko och den spanska enklaven Ceuta – sex meter höga taggtrådsstängslen i tre led, övervakade från tätt placerade vakttorn och försedda med NATOs särskilda taggtråd, ”razor wire”, som riktigt trasar sönder kroppar – kastade sig ett par hundra afrikanska flyktingar i det kalla vattnet och simmade mot stranden i södra Ceuta.
På stranden väntade Guardia Civil. Vittnen har berättat att militärpolisen skrek okvädningsord till flyktingarna – och så började skjutandet. Gummikulor och tårgasgranater haglade i vattnet. Uppskattningsvis 15 flyktingar drunknade. Ett drygt tjugotal som lyckades ta sig upp på stranden föstes snabbt samman och leddes bort, tillbaks till Marocko, tillbaks till rättslöshet och övergrepp, utan möjlighet att söka asyl. Bara det ett brott mot internationell rätt.
Det som hände i Ceuta natten den 6 februari i år är en skam inte bara för Spanien och Spaniens regering – Guardia Civils agerade försvarades av den konservative (PP) inrikesministern – utan också för EU, som till tre fjärdedelar bekostat stängslen. Den som är skeptisk till begreppet Fästning Europa kan gärna besöka Ceuta och syskonenklaven Melilla, lite längre österut längs Medelhavets sydliga kustremsa. Som EU-medborgare är det lätt.
Inte bara Amnesty International utan också EU-kommisionären Cecilia Malmström, som har asyl- och migrationsfrågor på sitt bord, har krävt en utredning och en förklaring från de spanska myndigheterna och utesluter inte att Spanien kan hamna inför EU-domstolen. Det är bra att Malmström reagerar, men det gäller att ansvar verkligen utkrävs; att händelserna den 6 februari inte glöms bort och att EU inser att ett fredsprojekt inte byggs med rakbladsförsedda stängsel.
Som en protestslogan löd i Spanien nu i veckan: ”Basta de muertes en las fronteras” – ”Inga fler döda vid gränsen”. Det om något borde bli en valfråga i EU-valet i maj. ¡Ya basta! Nu får det vara nog!
