Qahera är den maskerade kvinnokämpen som blivit succé på nätet. Hon skapades av Deena Mohamed för att synliggöra egyptiska kvinnors utsatthet. Men hon bekämpar inte bara våld och sexuella trakasserier mot kvinnor. Hon driver i lika hög grad med kvinnofientliga attityder i den patriarkala kulturen i Egypten där män av ren vana kan utsätta kvinnor för trakasserier på offentliga platser, skriver Mohammad Fazlhashemi.
Den beslöjade superkvinnan Qahera (Kairo) har gjort succé hos den arabiskspråkiga publiken på Internet. Superkvinnan Qahera som besitter övernaturliga krafter använder sina egenskaper för att bekämpa brott som drabbar kvinnor.
Det genomgående budskapet i den tecknade serien är att kvinnor i Egypten utsätts för brott över allt i samhället. Det finns de som försöker göra någonting mot det men det är inte tillräckligt. Superkvinnan ser som sin främsta uppgift att skydda de utsatta kvinnorna. Det gäller inte minst sexuella trakasserier som är ofta förekommande och allt för många kvinnor vittnar om allt från kränkande sexuella kommentarer till tafsande och ovälkommen beröring på offentliga platser, på bussar eller vid folksamlingar.
En FN-rapport som publicerades nyligen visar att 99,3 procent av de egyptiska kvinnorna har blivit utsatta för sexuellt ofredande och våld på offentliga platser. FN-rapporten bekräftar en studie gjord av Egyptian Centre for Women’s Rights som publicerades 2008.
Då uppgav 83 procent av de egyptiska kvinnorna att de hade blivit utsatta för sexuella trakasserier på offentliga platser. Trakasserierna riktades mot såväl kvinnor som bar diverse former av islamisk klädsel som dem som klädde sig i västerländsk stil. 72,5 procent av kvinnorna bar huvudsjal.
62,4 procent av de manliga informanterna i studien erkände att de hade trakasserat kvinnor sexuellt på grund av sexuell frustration, för att demonstrera sin manlighet eller av ren vana. Rapporten visade att det bara var 2,4 procent av de utsatta kvinnorna som anmälde de sexuella trakasserierna.
Hjältinnans skapare Deena Mohamed är en 19-årig konststudent från Egypten som säger att hon skapade Qahera därför att det var det enda sättet som hon kände för att uppmärksamma kvinnornas utsatthet. Själv är hon inte beslöjad, men tycker att de beslöjade kvinnorna som utsätts för sexuellt våld och trakasserier med islamofobiska förtecken saknar en offentlig röst i det egyptiska samhället.
Kort efter att hon publicerade den första podcastversionen av den tecknade serien fick hon ett överväldigande gensvar. Qaheras tumblr-websida fick över en halv miljon besökare på kort tid och hon fick erbjudande från flera förlag att ge ut sina serieteckningar.
Den tecknade superkvinnan bekämpar inte bara våld och sexuella trakasserier mot kvinnor. Hon driver i lika hög grad med kvinnofientliga attityder i den patriarkala kulturen i Egypten som ser på kvinnor som sexuella objekt där män av ren vana kan ta sig rätten att utsätta kvinnor för trakasserier och våld på offentliga platser.
En grupp som får smaka på Qaheras handgripliga aktioner är bokstavstrogna religiösa företrädare som vill förpassa kvinnan till hemmet och barnafödande, vars idealbild av den goda kvinnan är den lydiga hustrun som ska vara beredd på att tillfredsställa sin mans sexuella behov när helst det behagar honom.
Seriens skapare är lika kritisk mot den syn som hon har mött bland kvinnoaktivister från väst som ser på sig själva som de egyptiska kvinnornas befriare. I en episod reagerar Qahera mot en västerländsk kvinnoaktivist som ser ner på beslöjade kvinnor för deras val av klädsel.
Superkvinnan Qahera använder inte så sällan våld för att bekämpa de män som utsätter kvinnor för sexuellt våld och ofredande, men hennes skapare är noga med att understryka att hon inte förespråkar våld. Den tecknade serien är ett sätt att skapa uppmärksamhet kring ett allvarligt samhällsproblem, säger hon. Sexuellt våld och sexuella trakasserier är tabubelagda frågor som kvinnor inte vill eller vågar tala om på ett öppet sätt.
Deena Mohamed är medveten om att superkvinnan Qahera är ett fantasifoster, men hennes viktigaste syfte är att dekonstruera bilden av den beslöjade muslimska kvinnan som den underkuvade och förtryckta kvinnan som är i stort behov av hjälp utifrån. Seriefiguren har hon skapat inspirerat av de otaliga modiga (beslöjade) egyptiska kvinnor som trots alla problem bekämpar våld mot kvinnor, kvinnofientliga attityder och de sociala, kulturella, politiska, juridiska och även religiösa strukturer som vidmakthåller detta gissel i det egyptiska samhället.
