Jair Melchior, rabbin i judiska församlingen i Köpenhamn, minns natten den 14-15 februari 2015 tydligt. Då sköts synagogans vakt Dan Uzan till döds, och två poliser skottskadades. Inne i synagogan pågick en bat mitzva. Tidigare på dagen hade samma gärningsman skjutit ihjäl en person i ett kulturhus.

Terrorattentatet i Köpenhamn 2015 är en av flera händelser som ibland utnyttjas för att ställa religioner mot varandra, eller för att hävda att religion alltid handlar om konflikt. Men erfarenheter från kriser i Norden visar i stället hur dessa lett till möten och samarbeten.

För rabbin Jair Melchior var det viktigt att attentatet mot Köpenhamns synagoga inte utnyttjades för att piska upp antimuslimska stämningar. Till den stora manifestationen mot terrorn, dit 30 000 personer kom, gick han därför tillsammans med bland andra imamen Naveed Baig.

– Hur man berättar sin historia, vilka budskap man skickar ut, är väldigt viktigt, säger Melchior.

Naveed Baig berättar att muslimska ledare var de första som skickade sina kondoleanser efter dådet.

– Att vi var med tidigt under krisen har ett starkt symbolvärde och en oerhörd inverkan på allmänheten – det ska inte underskattas.

Köpenhamns biskop bjöd därefter in de största samfunden till ett interreligiöst råd, där både Naveed Baig och Jair Melchior nu sitter med.

En annan tragisk händelse som lett till interreligiöst samarbete är diskoteksbranden i Göteborg 1998, där 63 ungdomar omkom och omkring 200 skadades. Ungdomarna tillhörde flera olika religioner och i krisarbetet efteråt blev det nödvändigt med möten mellan religiösa företrädare.

Mötena blev det som lade grunden till Göteborgs Interreligiösa Center och Göteborgs Interreligiösa råd, berättar Marika Palmdahl, präst i Göteborg, som arbetade i krisens skede och är en av centrets grundare.

– Ungdomarna levde med varandra över religiösa och kulturella gränser både i glädje och i sorg. De visade vägen för oss andra: att vi måste samverka med varandra, säger Palmdahl.

Ytterligare ett exempel är det interreligiösa sorgearbete som uppstod efter Anders Behring Breiviks terrorattentat på Utöya och i Köpenhamn 2011. Bland annat höll imamen Senaid Kobilica och prästen Anne Marit Tronvik en kristen-muslimsk begravning för ett av offren, Bano Rashid, 18 år.

– Vi visade att dialog och samarbete är möjligt och att det är vägen att gå. Det blev ett tecken på hopp och tillit i en tid av tragiska terrorangrepp, säger Senaid Kobilica.

Fenomenet med interreligiöst samarbete under kriser diskuterades under konferensen Kan det ur det onda födas något gott i Göteborg i december. Konferensen blev startskottet för ett Nytt Interreligiöst Nätverk (NIN) som kommer hålla en ny konferens om interreligiöst arbete våren 2017.

Elin Schwartz