Homofober är också välkomna till kyrkan. Men faktaresistenta makthavare i högre ledningspositioner? Mycket tveksamt.

Homofobi-trenden över hos unga

Ylva Liljeholm

Homofober är också välkomna till kyrkan. Men faktaresistenta makthavare i högre ledningspositioner? Mycket tveksamt.

För ganska länge sen när jag jobbade med ungdomar och film i Örebro märkte jag en trend bland unga killars filmskapande. De använde filmberättelsen för att bearbeta sin homofobi. Eller snarare lekte och undersökte sin ängslan och (kanske) rädsla inför homosexualitet. Det var slående hur många små kortfilmer på det temat som skapades, ofta i komedins form.

Lika intressant som det var att se på vilka sätt unga killar tacklade en fråga som uppenbarligen upptog mycket av deras tankar då – lika intressant är att se hur trenden idag är något helt annat. Trender är ju per definition något som går över med tiden, och det jag beskrev ovan skedde på 90-talet och i början av 2000-talet.

Både unga killar och tjejer kan idag ha med homosexuella karaktärer i sina filmer på ett långt mer positivt och värdeneutralt sätt. I många fall finns de där utan att vara huvudpoängen med filmen. Kanske handlar det om olycklig kärlek där karaktärerna kan vara homo-eller heterosexuella men där konflikten är något helt annat än deras eventuella sexuella läggning.

Idag är det andra trender som gäller. Killar bearbetar rysskräcken, i alla fall här på Gotland där jag bor. Tjejer gör film om nätmobbning. Och både killar och tjejer verkar älska zombies. Ibland får man dölja en gäspning när en ungdom med ögon lysande av entusiasm levererar zombiefilmsidé nummer femtielva. Det är bara att bejaka och vara tacksam för att homofobi-trenden verkar vara över bland de unga.

Så synd att det inte gäller homofober ur den äldre generationen. Den centerpartistiske stiftsstyrelseordförande i Växjö tycker inte att kyrkan ska gå med i Prideparaden eller låta viga homosexuella par. För homosexualitet är enligt honom en trend.

Citat: ”Jag vet inte varför de väljer att bli homosexuella men jag tror att det har blivit en trend bland unga människor och sedan är det inte lätt att ta sig ur det”.

Suck. Homofober och kvinnoprästmotståndare finns här och där i Svenska kyrkan och så må det vara. Guds kärlek är stor och omfamnar även faktaresistenta farbröder i maktposition. Jag kan ibland till och med känna en viss sympati.

Är man uppfostrad med vissa normer, upplärd på ett visst sätt och har en allmänt räddhågsen inställning till förändringar så kan det inte vara lätt att hänga med i svängarna alla gånger. Men vad gör en sån man i en ledande position? Hur hamnade han där? Tack och lov har stiftsordföranden avgått. Han kanske kan få en filmkurs i avgångspresent, där han får undersöka och bearbeta varför han är så rädd för HBTQ-frågor på ett lekfullt sätt.

En nära vän till mig hade en mycket högt uppsatt potentat från den lettiska katolska kyrkan till bordet under en middag nyligen. Potentaten i fråga visste med bestämdhet att vår ärkebiskop är kvinna och dessutom lesbisk. Han hade svårt att ta in sanningen när det gällde ärkebiskopens sexuella läggning för han visste ju hur det låg till, och han ”visste” dessutom en hel del om dekadensen i Svenska kyrkan generellt och han hade inga problem med att informera min (svenske) vän om detta.

Och.Så.Vidare.

Exemplen är många. Men det är egentligen inte homofobin i sig som stör mig mest. Män (och en och annan kvinna) som uttalar sig på detta sätt måste ha stora svårigheter med att ta till sig vetenskapliga fakta och historiska källor. Det är ett anti-intellektuellt förhållningssätt, baserat på hens personliga känslor inför människor med annan sexuell läggning än den vanligast förekommande.

Homosexualitet finns hos människan, hos djuren och i växtriket. Idag, igår, för 2000 år sedan, för 30 000 år sedan och kommer så att göra även i framtiden. Den finns beskriven i litteraturen sedan antiken. Det är vad forskningen är överens om. Den har alltid funnits och kommer alltid att finnas och livet blir så mycket enklare för alla om man tar denna kunskap till sig och accepterar fakta. Det är bara att gilla läget.

Vi lever i en tid och i ett land där allt fler vågar komma ut ur garderoberna. Det i sig kan vara en trend, en helt fantastisk sådan dessutom. Ännu mer fantastiskt vore det om den där garderoben avskaffades helt och hållet. Men ju fler farbröder som uttalar sig på ett så kränkande och okunnigt sätt som stiftstyrelsens ordförande i Växjö, desto färre kommer att våga visa sin kärlek öppet. Det är inte oskyldiga uttalanden och det är bra att både hans parti och biskopen tar avstånd från vad han sagt.

Homosexualitet är precis lika naturligt som heterosexualitet, bara inte lika vanligt förekommande. Att hävda motsatsen är lika dumt som att säga att jorden är platt. Då har skapar man ett universum som passar en själv, ungefär som katolska kyrkan behagade göra när Copernicus hävdade att jorden kretsar kring solen och inte tvärtom. Och nog är vi i svenska kyrkan värda beslutsfattare med en förmåga att ta till sig kunskap och fakta om världen, som inte bara utgår från sina egna känslor när de bestämmer saker och ting?

 

 

Kommentarsfältet är stängt.