Något oväntat har den snart 250 år hädangångne Voltaire blivit vår tids stridsäpple. I ett utslag av ironi värdig satirikern själv försvarar han idag vår rätt att yttra oss fritt, med ord som han aldrig själv har sagt: "Jag delar inte dina åsikter, men är beredd att dö för din rätt att yttra dem".

Kom tillbaka Voltaire allt är förlåtet

Mattias Irving

Något oväntat har den snart 250 år hädangångne Voltaire blivit vår tids stridsäpple. I ett utslag av ironi värdig satirikern själv försvarar han idag vår rätt att yttra oss fritt, med ord som han aldrig själv har sagt: ”Jag delar inte dina åsikter, men är beredd att dö för din rätt att yttra dem”.

Citatet har blivit en spottkopp för vår tids antirasistiska rörelse, som vet att ord faktiskt kan skada. Andra debattörer, ehuru välmenande, ser det som en helig princip, en ikonbild över det Goda Samtalet. Hade Voltaire själv, den kände ikonoklasten, ställt upp på dessa ord idag?

Fredrika Spindler tecknade i sin bok om den franske filosofen Gilles Deleuze (2013) ett porträtt av inte fullt så ikonlik karaktär: Bilden av tänkaren. Att tänka är inte en fråga om att älska sanningen och visheten, utan om att vara ständigt misstänksam mot den, att fåfängt vakta sina egna idéer mot andra, och med en dåres envishet trotsa det sunda förnuftet (sensus communis), och agitera mot det.

Därmed kunde argumenteras att ett visst mått av yttrandefrihet föregår tänkandet. Bara i ett samhälle där ordet är fritt kan man agitera mot det rådande, eller hur? Samtidigt har många av de djärvaste tankarna kommit till för att formulera svar på ett pågående förtryck, vare sig det gällt ryska dissidenter eller postkoloniala teoretiker. Tänkandet självt förutsätter inte yttrandefrihet, utan konflikt, en värk, ett problem som behöver lösas.

En försynt fråga infinner sig: Var är då de stora tankarna om yttrandefriheten? Här om någonstans ligger det ett problem och värker i samhällsdebatten idag. Kanske är det för att vi ställer fel frågor?

Vi återvänder till Voltaire och hans fejkade citat. Vad innebar yttrandefrihet för Voltaire? Den var inte liktydig med sentida liberal rättighetsfilosofi. I Dictionnaire philosophique beskriver Voltaire sin syn på frihet: Att vilja göra något och samtidigt ha kraften att göra detta. Han ger ett exempel: Den människa som vill röra sig från en obehaglig plats, men på grund av sjukdom hindras från att göra detta, hon är inte lika fri som den som fritt kan gå sin väg.

Frihet att yttra sig måste därför i Voltaires tappning begripas inte som rättighet utan som förmåga: Det är kraften att säga det man vill säga. Det betyder att vi kan tala om rätten till yttrandefrihet, men inte om yttrandefrihet som en rätt i sig själv. Voltaire själv säger att graden av vår faktiska frihet ständigt varierar. Ibland vill vi saker som vi inte förmår, och det betyder att vår frihet minskar – för stunden.

Under våren har Sverigedemokraternas makabra turné genom landet lett till en diskussion om huruvida man kränker någons yttrandefrihet om man överröstar hen med vuvuzelor och slagord. Många har därvid försökt formulera yttrandefriheten som rätten att faktiskt bli hörd, inte bara rätten att tala. För vad är orden värda om ingen hör dem? Men med Voltaires ord: Det betyder samtidigt att den som har störst makt att faktiskt göra sig hörd har betydligt större frihet än den som saknar resurser att göra sig hörd.

Alla har samma rätt till frihet, men alla är inte lika fria.

Om yttrandefrihet alltså ska förstås som rätten till förmågan att göra sig hörd, var är stödinsatserna för dem som idag aldrig hörs, men vill höras? Var är det liberala engagemanget för funktionshindrade, pensionärer och förortsungdomar? Var är upprördheten över att vi har för få tolkar och för många tidningsnedläggningar?

Alltför många bekänner sig till en förenklad devis om yttrandefrihet, adlad av tidens tand, tolkad genom samtidens juridikanlupna tankeraster och troget återgiven likt ett mantra av trygghet inför en komplex och mångbottnad verklighet. Jag frågar igen: Var är de stora tankarna om yttrandefrihet idag?

Kommentarsfältet är stängt.