Den goda viljan börjar i det förutsättningslösa samtalet mellan människor, skriver Ann-Cathrin Jarl.
Den goda viljan är världens största underskattade tillgång. Aldrig har det funnits så många människor som vill det goda, om bara det procentuella antalet hålls fast på samma nivå som i tidigare generationer. Den goda viljan och människors kunskaper och färdigheter när det gäller den gemensamma samlevnaden borde ge ett bättre utfall.
Kompetensen på det goda har aldrig varit större och aldrig omfattat så många variabler som nu. Respekt för varandras välfärd och behov – allt det religionerna har lärt oss, även med sina olikheter har alla många goda etiska föresatser – allt det arbete som resulterat i gemensamma globala avtal inom FN-systemet och många andra system, som EU, Europarådet, Kyrkornas Världsråd, OSCE och otaliga globala frivilligorganisationer. Korten är ofta dolda och dom är många, men den goda viljans globala förmåga är helt enkelt bättre än den synes vara.
Varför lyckas vi inte med att följa våra bästa intentioner? Nu står vi har igen och ser hur världssamfundets möjligheter att agera minskar medan våldet ökar, Sudan, Centralafrika, Kongo, Syrien, Israel, Palestina, Ukraina…
Samtidigt skall vi samla ihop oss till val till tre olika demokratiska sammanslutningar, Riksdagen, Europaparlamentet och kommuner och landsting. Det är många som kandiderar till olika uppdrag men kanske ändå inte tillräckligt många. Uppdraget att representera sina valkretsar är ett hedersuppdrag. Och ibland kan man undra om alla förstått att dom fått ett hedersuppdrag. Det ar viktigt att de som åtar sig ett svårt demokratiskt uppdrag blir uppskattade och uppmuntrade. Att ha politisk fingertoppskänsla är inget självklart – det får man öva på.
Kyrkan har ett väldigt speciellt uppdrag att undervisa om; människan har, och kan lära sig att lyssna på, sitt samvete. Samvetet är ett motgift mot sekularisering inifrån. Samvetet är en effektiv vaccinering mot korruption och mot likgiltighet för medborgarnas och medlemmarnas behov. Samvetet kan göra oss till bättre människor. Under lång tid har medvetandehöjande insatser varit politiskt populära och ökat insikterna om olika människors olika livssituationer: kvinnor, olika etnicitet, homosexuella, fattiga, utstötta, funktionsnedsatta, gamla, missbrukare, etc. Insikterna om människornas olika livsvillkor har vuxit genom samtal mellan människor med samma eller likartade livssituationer.
Samtalet mellan människor har ingen given plats och äger ingen politisk position. Samtalet börjar alltid i det lilla, i familjen, i skolan, på arbetsplatsen. Med och genom samtalet växer förtroendet mellan människor och den goda viljan blir synlig och tydlig. Samtalet och samvetet är två viktiga komponenter för mänsklig samlevnad med god vilja för rättvisa, för frihet, för fred. Alla räknas, alla är viktiga.
