Språket kan pladdra, det kan sluta sig för oss och det kan vara som en glatt yta där ingenting fäster vid. Annika Sjöqvist Platzer beskriver det vardagliga mötet med främmande språk, av vilka somliga till och med talas på svenska.

Lost in Translation

Annika Sjöqvist Platzer

Språket kan pladdra, det kan sluta sig för oss och det kan vara som en glatt yta där ingenting fäster vid. Annika Sjöqvist Platzer beskriver det vardagliga mötet med främmande språk, av vilka somliga till och med talas på svenska.

Tidig januarimorgon, himlen gråare än grå, gatan ishal. Varningsskyltar överallt, se upp för snö, se upp för istappar, se upp för allt som kan komma fallande.

Väl inomhus sitter man i ett rum som verkligen gör skäl för namnet – väntrum. Ett estetiskt föga genomtänkt möblemang, stolar och bord av varierande slag, adventsljusstakar, kaktusar och julrosor som passerat bäst före datum, sönderlästa veckotidningar och ljudet från en lokalradiostation. Som är så pass högt att man inte kan undgå det, men samtidigt så lågt att man inte hör vad som sägs. Väntan gäller en hälsokontroll, i högsta grad kvinnorelaterad.

När man befinner sig i en väntande situation och sett sig mätt på fula växter och inte har behov av att läsa gamla tidningar och inte hör de lokala meddelandena om förseningar i kollektivtrafiken söker blicken över lokalen. En broschyr om det som undersökningen gäller finns lätt tillgänglig. Utförligt och på sex språk berättas vad som är värt att veta. Talar man svenska, engelska, somaliska, arabiska eller persiska blir man utmärkt informerad. Men det sjätte språket, SKB, vad står det för? Det borde jag kanske veta. Två personer i personalen tillfrågas. Nej de vet de inte heller.

Blicken söker vidare och stannar vid en inramad tavla med det utförande företagets värderingar uppräknade. Företaget är för övrigt enligt sin informativa hemsida landets ledande privata leverantör av diagnostiska tjänster inom laboratoriemedicin och radiologi.

Företagets värderingar listas under ett antal nyckelord. Det handlar om patient- och kundfokus, förtroende, empati och respekt, nytänkande och samhällsnytta. Inga små frågor således. Värderingarna fungerar som ledstjärnor i företagets dagliga arbete och ”vägleder oss i alla situationer och är nyckeln till vår fortsatta framgång” heter det.

När det gäller patienten/kunden läser jag att ”vi glömmer aldrig vem vi främst är till för”. Beträffande förtroendet arbetar man hängivet för att vinna ”kundernas förtroende genom att visa vår vilja och vår kompetens”. Empati och respekt innebär, som orden antyder, att alltid visa medkänsla och respekt för den personliga integriteten, dessutom finns också ordet delaktighet med.

Bakom den värdering som benämns nytänkande ligger att ta initiativ och se ”nya vägar att utveckla och förbättra vår verksamhet”. Och samhällsnytta innebär att sträva efter ”att skapa och utveckla varaktiga relationer med våra kunder, för att öka samhällsnyttan av vårt arbete”.

Vem tjänar på vem? Jag tänker på detta med varaktiga relationer och ökad samhällsnytta och människolivet som en fråga om förtjänst när mitt namn ropas upp. Och jag tänker vidare när jag på väg ut från vårdcentralen möter en familj av icke svenskt ursprung, föräldrar och tre små barn, där fadern genom att hålla fram ett papper försöker tilltala mig. ”Migrationshälsan vårdcentral för asylsökande” står det högst upp på detta hans papper.

I den amerikanska filmen ”Lost in Translation”, ett existentiellt kärleksdrama från 2003, skildrades hur det är att vara i ett sammanhang där man inte förstår språket och samtidigt hur främmande man kan vara i en annorlunda kultur och vilsen människor emellan. På detta tänker jag också och går sedan hem och slår upp förkortningen SKB.

Bokstavskombinationen visar sig ha flera betydelser. Det kan vara beteckning på svensk kullig boskap eller en vapentillverkare i Japan eller förkortning för Svensk Kärnbränslehantering AB. Det kan också vara förkortning för Stockholms Kooperativa Bostadsförening eller ”Socket Buffer” inom datakommunikation eller förkortning för Svenska kyrkans bekännelseskrifter. En fascinerande blandning.

Men det visar sig att i broschyren jag nyss läste står SKB för serbiska/kroatiska/bosniska. Och uppslagsverket tillägger ”observera att även andra inbördes ordningsföljder förekommer och att valet av en före en annan kan ha politiska förtecken”.

Kommentarsfältet är stängt.