När resten av kyrkans verksamhet går kräftgång så är barn- och ungdomsverksamheten i många församlingar en framgångssaga. Kyrkans ungdomsgrupper är ett viktigt sammanhang för tusentals unga runtom i Sverige, och de ska vara en plats dit alla känner sig välkomna.

Som vanlig förälder skulle jag kanske tänka två gånger innan jag släppte iväg min unga dotter till Svenska kyrkans ungdomsgrupper i framtiden.

Att Visby stift återkragar en präst som vid flera tillfällen haft sex med minderåriga i beroendeställning är illa nog. Men sättet som detta ärende har skötts på är under all kritik. En biskop som gömmer sig för pressen som en ljusskygg småstadspolitiker. Ett domkapitelsbeslut som är tomt på konkret innehåll. Diskussionen som föregick beslutet är hemligstämplad. Kragen skulle smygas på och därefter skulle ingen orda mer om detta.

Dagens Seglora har vid flera tillfällen uppmärksammat den suicidala påkragningen. Bland annat i denna drabbande text av Ylva Liljeholm. Men nu tar även Aftonbladet upp frågan och det är tydligt att Visby stift inte kan tiga och gömma sig längre.

Biskop Sven-Bernhard Fast står inför en oundviklig Canossavandring. Frågan är om han kommer att gå självmant eller om en betydligt mer medialt bevandrad och organisatoriskt förankrad ärkebiskop kommer att få leda honom i örat. Detta är en fråga om hela Svenska kyrkans trovärdighet.