Svenska traditioner är inte givna, utan skapas för stunden. En ny tradition har blivit Svenska kyrkans julkampanj.

Traditioner överlever genom att förändras

Hanna Stenström

Svenska traditioner är inte givna, utan skapas för stunden. En ny tradition har blivit Svenska kyrkans julkampanj. Vi kan inte revidera det dåliga som finns i vår historia, men vi kan verka i nuet för att upprätta positiva traditioner, skriver Hanna Stenström.

Det är december, advent, 2014. Jag kan inte sluta vara glad och stolt över det kyrkorna nu gör så tydligt: att det vi kallar”det svenska”,”svensk tradition” är svenskt men samtidigt format genom internationella influenser och ingår i ett globalt sammanhang. Att traditioner inte formas en gång för alla i en sägenomspunnen forntid utan oupphörligt skapas och omskapas. Det är ett av kyrkornas viktiga bidrag in i den tid vi nu genomlever, i Sverige december 2014, när SD tar allt större plats i politiken.

Visst har advent fått en egen utformning i Sverige och är vår tradition, men ordet advent är latin. Advent har firats sedan 400-talet, innan kristendomen kom till vårt land. Adventsljus och adventsljusstakar kan enligt Nationalencyklopedien ha börjat finnas under sent 1800tal men slår igenom under 1900-talet. Det barn vars födelse vi firar är en judisk pojke från Mellanöstern, som när han blev vuxen ledde en rörelse som sannolikt var en judisk apokalyptisk rörelse, vi kan kalla den en väckelserörelse. Rörelsen började relativt snart integrera icke-judar.

Kristendomen växte fram ur en pluralistisk kultur och har genom historien överlevt genom att förändras. Idag kännetecknas svensk kristenhet av en pluralism som till stor del beror på invandringen och därmed i sina bästa stunder möjliggör verklig gemenskap mellan människor från hela världen. Jag hoppas att kyrkorna, inte minst Svenska kyrkan som kan framställas som central i svenskhetens upprätthållande, i år är tydliga om detta.

När detta är sagt måste också sägas, att denna vår tradition (som i adventstid förknippas med något gott) också inrymmer mycket vi tar avstånd från. I den historia kristna delar finns våld, övergrepp, rå maktutövning. Glädjen över kyrkan som traditionsbärare måste hållas samman med medvetenhet om att det vi tar avstånd från i vissa andra religiösa traditioner finns i vår egen, i dåtid och nutid. Och möten mellan kristna från olika delar av världen är inte alltid okomplicerade.

Men trots svårigheterna är det gott och viktigt att delaktighet i en kristen kyrka och tradition är delaktighet i ett sammanhang större än folket och nationen. Exemplen på vad det innebär kan hämtas ur olika svenska kyrkors liv men jag stannar vid ett: den årliga julkampanjen i Svenska kyrkan – också den ett nytt bidrag till traditionen. Svenska kyrkans internationella arbete samlar som brukligt in pengar från 1 Advent till Trettondedag Jul.

I år är temat ”Låt fler fylla fem!” Detta syftar på att nästan sju miljoner barn under fem år dör i världen för att de inte får näringsrik mat, sjukvård, rent vatten. De pengar som samlas i år går till projekt för att minska barnadödligheten i bland annat Etiopien, Sydafrika och Swaziland. Så deltar Svenska kyrkan och dess medlemmar i ett stort globalt sammanhang och håller global solidaritet levande också i advent och jul 2014 när privata och nationella angelägenheter kan knuffa undan den.

Kommentarsfältet är stängt.