Den pågående brutaliseringen av samhällsklimatet är inte bara busets fel, även om de beväpnar sig med allt tyngre vapen. Den internationella knark och droghandeln går hand i hand med den ökande vapenhandeln.

Brutaliseringen är inte bara ”busets” fel.

Den pågående brutaliseringen av samhällsklimatet är inte bara busets fel, även om de beväpnar sig med allt tyngre vapen. Den internationella knark och droghandeln går hand i hand med den ökande vapenhandeln. Dessa svarar för en stor del av den brutalisering som sker inom den kriminella världen. Det är en ond cirkel som är lika svår att stoppa som en orkan. Men på samma sätt som orkanvindarna har en orsak i havets uppvärmning så har den ökande vapen- och droghandeln sin grogrund i ökande fattigdom, ojämlikhet, klassklyftor, arbetslöshet och segregering. Det är med åtgärder mot denna grogrund vi kan hejda brutaliseringen.

Ökad tolerans av våldsamma insatser i samband med sociala problem är en annan effekt av samhällsklimatets brutalisering. Genom den likgiltighet som maktlösheten skapar uppstår ett utrymme för acceptans av vräkning av romer i brädskjul, utvisning av apatiska barn och ökning av narkotikarelaterade dödsfall.

Det är därför Uppdrag gransknings avslöjande reportage om dödsskotten i Husby inte bara är berättelsen om ett misstag i polisens arbete. Reportaget avslöjar en samhällsstruktur som håller på att bryta ned förutsättningarna för ett öppet och demokratiskt samhälle.

Hur kan en enkel händelse sätta igång en kedjereaktion hos väktar- och polisorganisationerna som leder till att en gammal man som tar ångestdämpande medicin blir brutalt mördad. Det enda hot mannen hade utövat var att vifta med en kniv utanför sin bostad så att en väktare såg händelsen. Senare visade han sig på balkongen där han glatt kramat sin fru, utan någon kniv. Piketpolisen gör då en bedömning att kvinnan i lägenheten är hotad.

Dörren sparkas in, fyra poliser utrustade med skyddsvästar, hjälmar, pepparsprej, och distraktionsgranater går in och använder först pepparsprej och sedan distraktionsgranater, för att som man säger separera mannen och hans fru. Poliserna blockerar först dörren till rummet med den nu ensamme mannen. De går sedan in och skriker ”granat” innan en ny omgång distraktionsgranater slängs in i vardagsrummet. Granaterna smäller sammanlagt tolv gånger. Sedan skriker polisen ”varningsskott” och avlossar ett varningsskott och därefter ett dödande skott i huvudet. Sedan utfärdas en falsk kommuniké som säger att en man skadats i samband med en polisinsats och dött på sjukhus.

Ett år efter händelserna, som blev startskottet för flera upplopp i stockholmsförorterna, går Göran Hägglund ut och erbjuder privata bolag att starta vad han kallar ”Social impact bonds”, Det går ut på att privata företag ska starta målstyrda projekt, som ex. att minska brottsligheten i området. Efter uppnådda effekter ska projekten finansieras av det offentliga. ”På så vis kombineras offentliga satsningar med entreprenörskap och marknadsmekanismer”, skriver socialministern. Då ska företag som Goldman Sachs, konsultjätten McKinsey & Company och Rockefeller Foundation skapa lokalt anpassade lösningar på de sociala problemen.

Detta är ett häpnadsväckande dumt förslag som bara kan födas i en isolerad departementsmiljö som är fullständigt isolerad från Husbybornas verklighet. Jag kan rekommendera minister Hägglund att ta tunnelbanan ut till Husby och söka upp den lokala organisationen Megafonen. Denna organisation vet mycket om dessa ”utanförskapsområden” som Hägglund kallar deras hemstad. Då kunde han också passa på att ta med sig en ursäkt från sin kollega Beatrice Ask som uppmanade Megafonen att ”sluta sprida myter” när de krävde en oberoende utredning av dödskjutningen i Husby.

Megafonen vet mer än Hägglunds konsulter om brutaliseringens vardag där ungdomar utsätts för kontroller, förolämpningar och kränkningar av polisen varje dag. De vet varför polisskotten blev en tändande gnista för kravaller. De kan berätta att kravallerna var effekten av de sociala problem som skapats i förorten. Bostadsbrist, arbetslöshet och dåliga skolor är några exempel som man inte löser vare sig med tredubbla insatser av poliser eller dyrbara projekt där kapitalägare kan öka avkastningen på kapitalet.

Det behövs inga ”nya” lokalt förankrade projekt. Samarbeta istället med de projekt som redan finns i området och börja med att genomföra Megafonens förslag att tillsätta en oberoende myndighet som granskar polisen. Det är ett bra och brådskande förslag för att motverka brutaliseringen av samhället.

2 kommentarer på “Brutaliseringen är inte bara ”busets” fel.

  1. Bengt Olof Dike skriver:

    Arne, Du bortser tyvärr helt ifrån att det finns mer eller mindre organiserade gäng – som oftast kommer utifrån – som iscensätter våldet. Du riktar nästan all kritik mot polisen för kravallernas uppkomst, men om Du ett ögonblick kastar blickarna på Rosengård i Malmö möts Du av den verklighet som innebär stenkastning och våld mot brandbilar och andra räddningsfordon, återkommande grupper som tyvärr faktiskt vill bråka och ställa till kravaller.
    Om Din förklaring gällande Husby vore riktig skulle det under en längre tid ha varit uppror mot utanförskapet och inte plötsligt ha kommit i gång.
    Vi måste se verkligheten i ögonen och inte lägga huvudskulden på den som försöker avvärja bråken i stället för på dem som iscensätter dem. Fråga gärna de äldre Husbyborna om deras åsikt!

  2. Arne Carlsson skriver:

    Nej Bengt jag bortser inte från det våld som utgår från organiserade gäng, men jag ställer högre krav på polisen som har samhällets förtroende att använda våld i utsatta lägen och som i detta fall använde ett ofattbart övervåld mot en ensam man. Polisens agerande var en utlösande faktor i ett förortsområde där sociala problem och trakasserier hör till den trista vardagen av bostadsbrist, dåliga skolor och arbetslöshet.Dessa grundläggande problem kan inte poliser lösa de blir en del av den tilltagande brutaliseringen.