Vad är det som gör att vår förmåga att bedöma vad som är etiskt försvarbart upphör så fort det gäller samarbete med USA? När avlyssningskulturen i Östtyskland var på topp och alla avlyssnades, inklusive svenskar som kunde tänkas motarbeta östtyska intressen, var det ingen som tvekade. Ett sådant system fick oss att rysa och förstå vilken oförlåtlig grym kränkning av integriteten systemet utgjorde.

Sverige avslöjas nu med att bedriva spionage och hemlig avlyssning av ryska ledare. Då rycker många på axlarna och tycker att det vet vi väl alla, att alla spionerar på alla. Carl Bildt menar att det inte är någon nyhet i Ryssland. Men när förbundskansler Angela Merkel i Tyskland och President Dilma Rousseff i Brasilien blev utsatt för avlyssning av NSA ledde det till en allvarlig kris i förhållande till USA. Enligt SVT nyheter beskrivs uppgifter som kommit fram via material som Edward Snowden kommit över från NSA som ” en unik samling om högprioriterade ryska mål inom ledarskiktet, inrikespolitiken”.

Att spionage på ryska toppledare skulle vara i svenskt intresse och öka förtroendet mellan de båda länderna är uteslutet. Samtliga kommentatorer konstaterar att så dåliga som relationerna är i dag mellan Ryssland och Sverige har de nog aldrig varit. Att FRA har en ledande position i signalspaning mot Ryssland förbättrar knappast relationen till vår granne.

Fredsforskaren Wilhelm Agrell ser allvarligt på avslöjandet. Han kopplar det stora intresse som svenska politiker lade ner på att framtvinga beslutet om FRA-lagen 2008 till behovet att förse NSA med information. Det är inte uteslutet att USA ville ha FRA-lagen mer än Sverige, menar han. Har samarbetet mellan FRA och NSA övergått till att utföra beställningsjobb från USA, kommer lagligheten i denna verksamhet i en annan dager.

Det går inte att skylla på den militära upprustningen i Ryssland och det auktoritära styrelseskick som utvecklas där. Den upprustning som sker i Ryssland ska ses i ljuset av det ökade intresse NATO visar för närområdet. Vad som är hönan och ägget är svårt att avgöra. Att Sveriges allt närmare relationer till NATO och att de svenska politikerna numera övergivit neutralitetspolitiken, spelar naturligtvis också en betydande roll.

Ökad spänning till stormaktsgrannen Ryssland och en aggressiv övnings- och spionverksamhet för USAs räkning, gynnar knappast fred och säkerhet för svenskt vidkommande.

Arne Carlsson