Det finns anledning att blicka tillbaka på 1900-talets historia för att slippa upprepa misstagen ännu en gång. Förre stadsministern i Norge Jens Stoltenberg väljer att inte erkänna att rasismen krupit innanför skjortan på det norska samhället. Det är första steget mot att normalisera en nationalism som attraherar sina väljare med invandringsmotstånd och misstänkliggörande av hela folkgrupper t.ex. muslimer och romer.
Det är viktigt att vi ser beståndsdelarna i en exkluderande politisk ideologi. Även om företrädarna för en sådan ideologi, både Gyllene Gryning i Grekland, Jobbik i Ungern, Frp i Norge och Nationella fronten i Frankrike såväl som Sverigedemokraterna vill distansera sig från sina rötter, så vet vi var deras rötter i historien finns. Det är inte enbart i de uttalat fascistiska organisationerna som rötterna till exkludering finns. Vi behöver också granska kyrkans hus och påminnas om rottrådar som vi helst inte önskar röra vid.
Rottrådarna mellan teologi och antisemitism har djupa rötter som återupplivades under nazismens uppbyggnad. Också svenska teologer och humanister engagerades. Kunde en bibeltrogen professor i nytestamentlig exegetik i början av -40 talet gå vilse finns det all anledning att se upp med den förkunnelse som i dag uppehåller sig kring de eskatologiska perspektiven, även om det är med bibliska utgångspunkter.
Många rötter till de totalitära ideologierna finns i 1800-talets utopier där målet är himmelriket på jorden. Det är ofrånkomligt att kristna tankar om ett Gudsrike på jorden omtyds till det ideala samhället och knyter livets mening till ett kommande mål. 1900-talets stora ideologier, drömmen om det klasslösa samhället och tredje rikets totalitära projekt mynnade ut i övergrepp som rättfärdigas av sådana mål i framtiden. Och visst är Leonid Iljitj Brezjnevs stenansikte bra likt ”mammons furstar” i vår tid. Alla med samma orubbade övertygelse om att vara på rätt väg trots att skuldberget växer under dem som en vulkan före utbrott.
Men bibelns gudsrikestankar är ingen utopi, det är inte heller en plats där de frälsta tågar in. När kristendomen blir religion, en lära om vägen till Gud, uppfattas frälsningen ofta individualistiskt, som en räddningsaktion bort från den fallna och skenande världen. Kristendom uppfattad på detta sätt blir en utopi för de utvalda. Om kristendom är en religion som vill tillförsäkra en utvald grupp människor platserna i ett kommande rike då är den snubblande nära ett sekteristiskt tänkesätt. ”Världen” kan aldrig bli ”frälst” i en sådan sektliknande rörelse. Där blir endast de utvalda frälsta, de som ansluter sig till budskapet. Att på detta sätt låta Guds rike vara en plats för utvalda reducerar kristendomen till en religiös sekt.
Guds rike är inte ytterligare en utopi att förverkliga, eller en idé om hur världen ska tolkas. Guds rike förändrar själva vårt sätt att förhålla oss till den här världen som vidgas utanför vårt medvetande och vår erfarenhet. Vi är en del av ett sammanhang, ett rike som är någonting annat än oss själva, något externt. Men till denna vidgade värld kommer vi inte genom att fly undan den gripbara världen. Tvärtom är det i relation till den gripbara världen som det nya är tillgängligt och starkt som själva livsviljan. Vår vilja till liv är inte något vi tänker ut, det är en del av hela kroppens begär, ett flöde av krafter som producerar relationer till världen, växandet och den andre. Vår vilja till liv och kärlek är ursprunglig och närvarande som en möjlighet, inkluderande alla.
1900-talets historia lär oss att ta teologin på allvar, att inte slarvigt leka med irrationella tolkningar eller på nytt låta antisemitiska föreställningar ta plats tillsammans med främlingsfientliga och rasistiska tolkningar av vår samtid. Tron på en skapande Gud ger oss fullmakt att vara en del av en skapande politisk process. Ett exempel på sådan teologisk politik är Eskil Jonssons forskningsarbete i gränslandet mellan teologi och ekonomi. Ett arbete som vare sig börjar eller slutar i kyrkans port utan utgör vad han beskriver som en kärleksfull ekonomi. En ekonomi som lider i sin helhet när någon av dess lemmar skadas. En global solidaritet i kärlekens namn. Med en vidare förståelse av Guds ekonomi öppnas en ny värld där även andra religioner, hela mänskligheten och naturen är inkluderad.
