Sture Bergwall vill bli fri. Det är beslutat om en ny psykutredning och den kan vara hans väg till frihet.

Dags för ett slut på historien om Bergwall

Sture Bergwall vill bli fri. Det är beslutat om en ny psykutredning och den kan vara hans väg till frihet. Det är inte bara Bergwall som tycker att detta är bra. Han har på många sätt varit en gåta så länge att en utredning nu skulle kunna markera ett slut på denna långa historia och ge oss ett svar på det han själv hävdar, nämligen att han är frisk och förtjänar sin frihet.

Berättelsen om Sture Bergwall är berättelsen om en människa som i unga år gör sig skyldig till sexuella övergrepp och grova våldsbrott . Redan 1969, vid 19 års ålder, döms han till sluten psykiatrisk vård. Drygt tjugo år senare börjar han erkänna flera mord, sammanlagt 30 stycken, och Sverige har fått en seriemördare.

Sex olika domstolar finner honom skyldig till åtta av dem. Mord som han sedan tar tillbaka och år 2008 tar journalisten Hannes Råstam kontakt med honom och blir  övertygad om hans oskuld. Detta leder till att Bergwall så småningom erbjuds resning, frikänns för morden, och borde i dagsläget egentligen vara en fri man.

Det fanns de som tvivlade på hans skuld redan från början och faktum är att han döms utan någon teknisk bevisning. Domstolarna dömer enbart pga hans egna erkännanden och på den övertygelse som finns hos polis, åklagare, psykvård och advokater. Erkännanden som det sedan visar sig att han gjort bl.a. under medicinsk påverkan. Han berättar dessutom fasansfulla historier om sexuella övergrepp utförda av hans far vilket då också övertygade om hans skuld. Men till syvende och sist visade det sig alltså att den största mordutredningen i svensk historia hade fel och byggde på i princip ingenting.

Sture Bergwall har själv länge velat att en ny utredning kring hans psykiska hälsa skulle göras. Nu är han och hans familj äntligen där. Nu vore det högst önskvärt att få en utredning som sköts oklanderligt och inte ger utrymme för allt för mycket tvivel. På Säter tycks man fortfarande anse att den diagnos som sattes 1991 gäller även om man flaggat för att ge honom större frihet och sakta slussa ut honom i samhället. Det är högst förståeligt att Bergwall även vill ha en friskförklaring.

Det skulle innebära en total upprättelse och naturligtvis underlätta för honom att bygga upp ett nytt liv där människor vågar lita på honom. Det skulle underlätta för alla som på olika sätt påverkats av historien om Thomas Quick/ Sture Bergwall, inte alltid till hans fördel. Tvärtom har han personifierat en ondska som samhället måste skyddas ifrån. Han har stått för något avskyvärt.  Denna bild har nu mattats av och i stället har vi förstått att han är en oskyldig människa.

En människa som ändå är en gåta på så sätt att han väcker så många frågor. Varför berättade han det som inte var sant och riskerade sin frihet i långa straff? Vad driver en människa att göra något sådant? Och än mer, hur kunde den samlade svenska expertisen lämna alla krav på teknisk bevisning? Var han så övertygande i sin personlighet eller ville man av olika anledningar helt enkelt tro honom och därmed övertyga samhället att man kan till slut ändå kan klara upp svåra och avskyvärda brott? Detta krav ställer ju faktiskt medborgare på polisen. Eller var det som så att polis, åklagare och advokater inte förmådde agera professionellt dvs inte hade koll på de känslor Thomas Quick  väckte hos dem? Detta är frågor som kanske aldrig får några svar. Nu väntar i alla fall Sture Bergwall på ett svar. Fri eller inte? Media kommer att skriva. Gåtor har en attraktionskraft. Men just denna vill vi i alla fall se något slags slut på.

Helena Myrstener

Kommentarsfältet är stängt.