Den svenska skolan har stått i fokus för det politiska spelet under lång tid. Läroplaner och målformuleringar har avlöst varandra i takt med att den politiska hegemonin har växlat. Trots detta, eller kanske just därför, vittnar många kunniga och väldokumenterat erfarna pedagoger och skolforskare om att den skola som nu håller på att formas också håller på att misslyckas.
I boken Hets, en bok om skolan kritiserar Sven-Eric Liedman den snäva inriktningen på faktakunskaper; kunskaper som snabbt och lätt kan kontrolleras och betygsättas. I en tid när det är lätt att komma åt fakta via internet borde fokus istället ligga på förståelse, överblick och kritisk sans. Politikernas intresse upptas av resultaten och inte processen, kunskapens ekonomiska värde ersätter värden för det goda samhället enligt Liedman. ”Anekdotisk evidens”, anekdoter och vandringssägner från skolans värld, och inte forskning får utgöra faktabakgrund när besluten formas.
Maciej Zaremba, hedersdoktor och författare, skrev i DN för några år sedan att svensk skola befinner sig i fritt fall. Före detta undervisningsrådet på skolverket, Per Kornhall vill modifiera kritiken i sin bok Barnexperimentet svensk skola i fritt fall, till att gälla ett skolsystem i fritt fall. Han motiverar detta genom att många lärare och skolledare oftast gör ett mycket kvalificerat arbete. Han kritiserar skolpolitiken för att gång på gång utsätta hundratusentals barn för ideologiskt motiverade, sällan utvärderade, fullskaleexperiment. I det nödvändiga förändringsarbetet prioriterar Per Kornhall återförstatligande eller ökat statligt ansvar för skolsystemet. Han vill minska de negativa incitamentens kraft genom att förbjuda vinster för huvudmän som driver skolor och avskaffa det fria skolvalet. Han menar att vi åtminstone måste se till att fördelningen av elevpeng sker på ett sådant sätt att likvärdigheten säkerställs.
Kungliga Vetenskapsakademin i Stockholm samlade under våren eliten inom internationell forskning just kring fria skolval och marknadsprinciper i skolan. De kunde konstatera att det svenska skolsystemet i dag är världsunikt med sin hårda konkurrens, stora valfrihet och vinstdrivande friskolor. Forskare från bland annat USA och England varnar för de negativa konsekvenserna av det nuvarande skolsystemet och uppmanar svenska beslutsfattare ”att komma ur den svenska bubblan” och se till vetenskapliga resultat. Den hastigt genomförda friskolereformen verkar inte ha lett till bättre skolresultat eller några andra generella fördelar för samhället, som tanken var, utan snarare tvärtom.
Vetenskapsakademin lyfter också fram att segregationen ökat liksom klyftorna mellan skolor och elever beroende på vilken skola man valt. Detta leder självklart till att ungdomar som växer upp i socialt utsatta områden ges betydligt sämre möjligheter till framtida högre utbildning.
Professor Henry M Lewin, professor i utbildningsekonomi på lärarhögskolan vid Colombia University som studerat fria skolval i över 40 år, konstaterar att det är positivt för några enskilda elever och föräldrar att få flera valmöjligheter, men att systemet inte tillför den sociala samhörighet som är viktig för samhället. Det är detta som utgör faran med det svenska skolsystemet, att olika människogrupper separeras kan bli riktigt ödesdigert för samhället på lång sikt.
Han drar en parallell till de etniska konflikter som uppstod i Jugoslavien på 90 talet. En parallell som bekräftas av de flesta svenska forskningsrapporter och studier. Även studier från skolverket visar att det fria skolvalet bidrar till mer ojämlika skolor och ökad segregation i Sverige. Den resursstarka medelklassen i Sverige väljer bort de skolor som har en blandad social och etnisk sammansättning.
Det pågår också en diskussion mellan kyrkan och samhällets styrande organ om vilken roll kyrkan ska spela i den svenska välfärden. Många frestas av möjligheten att bli en stor aktör på skolmarknaden eller äldrevården. De ser i ett sådant engagemang en ny möjlighet för inflytande och påverkan. Men det är tveksamt om kyrkan har större möjligheter att erbjuda samhället billigare och kvalitativt överlägsna alternativ till skola och vård i de uppköpssituationer som kyrkan då tvingas bli en del av.
Genom att själv bli en del av en marknad legitimerar kyrkan också det skolsystem som kritiseras av både forskare och pedagoger. Kyrkan kommersialiseras och förlorar sin möjlighet att stödja icke kommersiella alternativ till välfärdens organisation. Den ökande segregation som det fria skolvalet medverkar till kommer med svenska kyrkan som aktör också att formas till en religiös segregation.
Det är inte bara bildning och kunskaper som genom skolan präglar en människa utan också skolans miljö och organisation blir en del av den bildningsprocess som fördjupar och formar vår världsbild och livssyn. Skolan ska öppna nya horisonter och hjälpa oss att se andra människor och kulturer på ett nytt sätt och öka vår tolerans för varandra. Det är dags att börja fundera över hur vi ska kunna leva upp till skollagen: ”Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan skall vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.”
