Det är skrämmande att höra politiker och debattörer som beskriver muslimska böneutrop som "invasion i människors privatliv", skriver professor Mohammad Fazlhashemi. Kristdemokratiska kommunpolitiker, sekularister och främlingsfientliga debattörer förenas i denna fråga.

Skrämmande debatt om muslimska böneutrop

Mohammad Fazlhashemi

Det är skrämmande att höra politiker och debattörer som beskriver muslimska böneutrop som ”invasion i människors privatliv”, skriver professor Mohammad Fazlhashemi. Kristdemokratiska kommunpolitiker, sekularister och främlingsfientliga debattörer förenas i denna fråga. De använder sig av samma hatiska och nedsättande beskrivningar om islam och muslimer som man i vanlig fall förknippar med Sverigedemokraterna, skriver Fazlhashemi.

Efter att medborgarförslaget lämnades in för att få sända böneutrop på fredagar i moskén i Fittja har det förts en intensiv debatt kring den här frågan. Det är många som har uttalat sig i den högljudda debatten och det har förts en hätsk debatt på sociala medier. Många är emot böneutrop och lägger fram diverse argument. Det centrala argumentet bland de som utgår från en religiös eller kulturell bevekelsegrund är att de anser att böneutrop inte hör hemma i Sverige med dess kristna bakgrund. De som utgår från ett sekulärt perspektiv vill som vanligt bekämpa alla former av religiösa uttryck i det offentliga rummet.

Ett argument tar sin utgångspunkt i diskussionen om traditioner. Man undantar kyrkklockorna med argumentet att de utgör en del av den svenska traditionen. Böneutrop anses inte ha samma karaktär. Sett ur detta perspektiv kom kristendomen till Sverige på 1000-talet och med åren har kristna traditioner blivit en del av den svenska folkliga traditionen. Islams ankomst dateras till början av förra seklet. Den kom alltså 900 år senare än kristendomen och då kan dess utövare inte räkna med att få sända böneutrop! Det här är mycket intressant eftersom det avgörande för vad som anses tillhöra traditionen tycks vara hur länge företeelsen i fråga har funnits till. Ännu intressantare är definitionen av kulturella traditioner. De ses som statiska och oföränderliga.

I den infekterade debatten kring förre sportkommentatorn Bosse Hansson som använde det rasistiska och nedsättande begreppet ”svarting” för en AIK-spelare har det höjts röster om att vi måste göra upp med användningen klichéföreställningar om människor med annan hudfärg och annan etnisk bakgrund. Men även då fanns det röster som ville mildra eller bagatellisera Hanssons rasistiska tillmälen med argument som att språkbruket ingick i en tradition som var förhärskande på 1930-, 1940- och 1950-talen. Ett motargument mot sådana uttalanden var att vi lever nu i en annan värld. De rasistiska tillmälen som användes för människor med annan hudfärg än vita är inte längre gångbara. Man ville tydligt understryka för dessa människor att traditioner inte är statiska. De förändras.

På samma sätt är det vanskligt att diskutera religiösa traditioner som om de vore statiska och oföränderliga. Ett annat problem med detta argument är att det är djupt odemokratiskt. Argumentet att de som har varit här längst ska ha rätten att synas och höras i det offentliga rummet tar sin utgångspunkt i ett etnokratiskt perspektiv. Ett perspektiv som är totalt främmande för en demokrati. Till skillnad från en etnokrati erkänner man i en demokrati alla medborgares grundlagsskyddade fri- och rättigheter däribland religionsfriheten. Till skillnad från en etnokrati är det rättigheten i sig som utgör principen i en demokrati och inte tiden för ankomsten.

Diskussionen kring traditioner är också ohållbar i detta avseende. Det finns en hel rad kristna traditioner som inte längre åberopas bara därför att de utövades en gång i tiden. Ett sådant exempel är bruket av den kristna slöjan i kyrkan. Fram till början av förra seklet var det en tradition att kvinnor i enlighet med första Korintierbrevet 11:3-16, där Paulus påbjuder kvinnorna att inte be eller profetera med huvudet bart, inte fick vistas i kyrkan barhuvade. Denna tradition har övergivits av olika skäl. Men det är ett bevis på att traditioner inte är statiska utan förändras med tiden.

Ett bevis på förändring är att vi idag inte lever i ett enhetssamhälle där alla följer samma religion. Vi har medborgare som bekänner sig till andra religioner, däribland islam. I enlighet med den svenska grundlagen, som värnar om religionsfrihet, bör de ha rätt att sända böneutrop. Det är skrämmande att höra politiker och debattörer som beskriver böneutrop som ”kränkande” och ”invasion i människors privatliv”. Här förenas kristdemokratiska kommunpolitiker, en i Fittja och en i Malmö, debattörer tillhörande diverse sekulära sammanslutningar och andra främlingsfientliga och islamofobiska krafter. De använder sig av samma hatiska och nedsättande beskrivningar om islam och muslimer som man i vandliga fall förknippar med den före detta rättspolitiske talespersonen för Sverigedemokraterna, Kent Ekeroth, som tillhör det numera riksbekanta järnrörsgänget.

Frågan är hur den kristdemokratiska partiledningen ställer sig till sådana uttalanden. Det går inte att vifta bort de genom att beskriva de som individuella moraliska tillkortakommanden eftersom de uttalas i ett partis namn. Sådana föreställningar avslöjar ett djupt nedsättande synsätt på människors trosföreställningar, som inte hör hemma i en demokrati.

5 kommentarer på “Skrämmande debatt om muslimska böneutrop

  1. Tony skriver:

    Det är skrämmande och förbjudet för mig att stå och skrika på gatan en gång i veckan. Jag blir inlåst. Att få höra ett böneutrop är ok och skall godkännas med hänvisning till religionsfriheten. Faktum är att vi borde ta en titt på vår fina religionsfrihet. Att en religion där inte kvinnor och barn får vistas i samma lokal som män, ändå skall ges frihet utöver medborgarens, är horribelt. För övrigt har inte heller kyrkklockor något existenberättigande.

  2. Ulf Gustafsson skriver:

    Vanan att klumpa ihop människor grupp och sedan tillskriva dem gemensamma avsikter är ett otyg.

    De som emotsätter sig böneutrop gör detta av olika skäl, och är inte kompisar bara för att de har en gemensam åsikt.

    För övrigt är kränkning en subjektiv upplevelse. Varför skall de som kränks av böneutrop marginaliseras, medan de som kränks av muhammedkarikatyrer stöttas? Varje människas upplevelse behöver behandlas med respekt.

  3. Björn Bäckström skriver:

    Böneupprop kan inte jämställas med klockringning. Klockringning är ett neutralt ljud som har använts i många kulturer och religioner. För påkallande av något. Min gamla ”fröken” ringde i klockan när rasten var slut. Böneutrop är något helt annat. Ett klart verbalt budskap att ”Gud är stor och Mohammed är hans profet”. Vilka påståenden inte ska dundras in i öronen på alla människor inom en vid radie. Hänsynslöst!

  4. Kristian Grönqvist skriver:

    Självfallet tycker Mohammad som han gör. Jag tyckte också att alla skulle lyssna på rockmusik när jag var 15. Jag var övertygad om att världen skulle bli en bättre plats för alla, om de gjorde det.
    Nu visade det sig med facit i hand inte stämma alls. Inte med några andra övertygelser heller. Empiri visar sig vara en alldeles fantastisk utslagningsmekanism.
    Vågar man lita på erfarenhet och utvärdering, så visar det sig, att det alltid lönar sig.
    Rop och skrik oavsett språk ÄR alltid rop ich skrik. För dem som inte gillar rop och skrik är det ett rent H.

  5. Bo Rydén skriver:

    Två synpunkter på ovanstående artikel.

    För det första: Varför detta ihopklumpande av människor som är emot något, varför är det skrämmande att kristdemokratiska kommunpolitiker har synpunkter som råkar överensstämma med Sverigedemokrater i en enskild fråga? Eller är det ett retoriskt grepp för att skrämma folk till att lämna de åsikter som även Sverigedemokraterna framför? Är alla åsikter, oavsett ämne, som Sverigedemokrater framför rasistiska?

    För det andra: Jag ser inte klockringning och böneutrop som samma sak. Är inte böneutrop mer i samma klass av uttryck som den kristna välsignelsen? Denna har ju skolverket förbjudit präster att yttra vid samlingar som är obligatoriska i skolan just för att människor inte ska utsättas för religion som de inte kan välja att avstå från. Om samma princip tillämpas så kan böneutrop på allmän plats svårligen tillåtas heller.

    Jag skulle gärna höra Mohammad Fazlhashemis åsikt i synnerhet om denna andra punkt.