Inför förra årets skolavslutningar hade nitiska tjänstemän på skolöverstyrelsen givit ut förordningar om vad som fick förekomma om skolavslutningarna avhölls i en kyrka. Att statliga tjänstemän beslutar om vad en präst får göra och inte får göra i sin kyrka väckte upprörda tjänster.

Adventsuppropet öppnade kyrkorna

Inför förra årets skolavslutningar hade nitiska tjänstemän på skolöverstyrelsen givit ut förordningar om vad som fick förekomma om skolavslutningarna avhölls i en kyrka. Att statliga tjänstemän beslutar om vad en präst får göra och inte får göra i sin kyrka väckte upprörda tjänster. Dessutom menade Dagens Seglora att lagtolkningen grundar sig på ett misstänkliggörande av religion som företeelse, något som skolbarnen inte bör utsättas för under skoltid.

Det var en del av bakgrunden till att Dagens Seglora anslöt sig till tidningen Dagens Adventsupprop där kravet var ändring av skollagen så att samlingar i kyrkan skulle få utgå från den kristna tron. Uppropet krävde också att rektorerna inte ska ha till uppgift att kontrollera präster och andra kyrkliga företrädare som deltar i skolavslutningarna. Adventsuppropet väckte stark genklang och samlade 80 000 namnunderskrifter.

Regeringen tillsatte en utredning för att klargöra vad som skall gälla och nu föreligger en promemoria som snart ska skickas ut på remiss. Enligt Svd hänvisar utbildningsdepartementet i denna utredning till att skolan, enligt läroplanen, har ett uppdrag ”att överföra och utveckla samhällets kulturarv”.

– Jag tycker att vi ska vårda vårt kulturarv. Att fira skolavslutning i kyrkan har på många håll i Sverige skett i generationer. Vill man göra det i olika skolor, så ska det vara klart tillåtet, rektorer ska inte behöva känna att de begår en brottslig handling, säger Jan Björklund till Svd.

Lagförslaget öppnar upp för psalmsång och medverkan av prästen som självklart har rätt att utföra konfessionella handlingar som att läsa julevangeliet. Den nya lagtexten kommer inte att redogöra för exakt vilka inslag som får förekomma under avslutningen. Men det blir inte tillåtet att avkräva elever att delta i kollektiv bön eller kollektiv trosbekännelse.Det finns fortfarande en inbyggd misstänksamhet inför religion och livsåskådningar i skolans värld.Skolan kan bara bli bättre av att öppna för mötet med skilda livsåskådningar och såväl Kristen tradition som Islam och Judisk religionsutövning. Det är i mötet med praktiserande religion och livsåskådning förståelsen för den andre växer.

Lagförslaget kommer sannolikt att börja gälla till skolavslutningarna 2014, men man kan förutse att den praktiska tillämpningen redan i år kommer att få genomslag i många skolavslutningar. Nu är det kyrkornas ansvar att skapa det samarbete med rektor och föräldrar som låter skolavslutningen bli en samlande och generös avslutning på terminen inför jullovet. Hänsyn till skilda bakgrunder i livsåskådning och religion som barn och föräldrar har bör vara en del av det förtroende som kyrkan respektfullt har att förvalta.

Kommentarsfältet är stängt.