Svensk skola är illa ute om 4 ministrar, som hukar sig för att komma i nivå med förskolebarnen, är svaret på PISA undersökningens resultat. Nivån på reformarbetet måste höja sig över skolbänksnivån och tas på ett djupare allvar.

Handlingskraftiga ministrar slår sönder förskoleklasserna.

Svensk skola är illa ute om 4 ministrar, som hukar sig för att komma i nivå med förskolebarnen, är svaret på PISA undersökningens resultat. Nivån på reformarbetet måste höja sig över skolbänksnivån och tas på ett djupare allvar. Det duger inte med en föreställning av skrattande ministrar som väller in i en förskoleklass lugna miljö och lanserar nya outredda reformer. Det handlar faktiskt om hela generationer av svenska barn och deras möjligheter att tillgodogöra sig utbildning och ”bildning”.

Var finns de parlamentariska utredningar som tidigare förberedde reformer med bred politisk förankring och med den senaste forskningen representerad vid utredarnas bord? Istället för parlamentariska utredningar har vi fått ett PR konsulternas reformarbete. Bara några veckor efter att PISA undersökningen exploderade i massmedia, och avslöjade de senaste årens misslyckade reformarbete, hastar konsulterna fram en ny låtsasreform.

I bästa fall blir denna reform med nya kunskapskrav och förändrade behörighetskrav på lärarna ett tomt slag i luften och i värsta fall slår den sönder arbetsron i den påbörjade infrastruktur och erfarenhetsuppbyggnad som pågår i förskoleklasserna. Barnen ska utsättas för en ”ambitionshöjning av hur mycket barn ska kunna lära sig” enligt statsministerns kommentar. Hans kommentar är skrämmande och avslöjande okänslig. Den passar inte in i en miljö där redan ambitiösa lärare gör allt för att hjälpa barnen i den egna lärprocessen med en individualiserad återkoppling som stimulansfaktor.

Sven Persson, pedagogikprofessor i Malmö, konstaterar att forskningen inte ger särskilt mycket stöd åt förslaget. Både internationell och svensk forskning talar för en senarelagd skolstart. Barn som tidigt får formell undervisning lär sig att vara tysta lyssna och vara passiva och det gynnar inte det fortsatta lärandet i skolan. De behöver uppmuntras att vara undersökande, nyfikna och aktivt engagerade. Detta har betydelse för det fortsatta lärandet, konstaterar Sven Persson. Han tillägger att den svenska skolan ju också brottas med stora problem när det gäller likvärdighet och dessa problem finns ju också i allra högsta grad för de yngsta barnen i skolan.

Kommentarsfältet är stängt.