I Lördagsintervjun med Jakob Wallenberg avslöjar han vilken kulturell bubbla han befinner sig i. Jag tror inte han bedömer oss alla andra som korkade utan han uppfattade nog sin argumentation som giltig. Han argumenterar entusiastiskt för privatisering av den offentliga vården och ska få oss att förstå hur mycket bättre hans riskkapitalbolag är i jämförelse med den offentligt drivna sjukvården. Liknelsen kommer spontant och utan minsta kritiska eftertanke när han påpekar att en Volvobil är bättre än en östtysk Trabant. I hans kultursfär råder fortfarande av allt att döma full kompatibilitet mellan offentligägda verksamheter å ena sidan och sovjetiska eller östtyska produktionsförhållanden å andra sidan, oavsett tid och samhällsorganisation i övrigt.
För oss som inte har förmånen att leva i hans kultursfär finns dock mer närliggande jämförelser. Den offentligägda svenska sjukvården har ända fram till nyligen varit en av världens mest tekniskt och ekonomiskt mest avancerade sjukvårdssystem. Dessutom har jämlikhet för alla patienter, oavsett plånbok, varit en av de grundläggande förutsättningarna i den svenska offentligägda sjukvården.
Inte så att det inte funnits brister och kritik i den allmänna vården, det vet vi alla. Men sparprogram, som väger kissblöjor och stänger in autistiska människor i slutna rum utan fönster, är innovationer som har kommit till sedan riskkapitalbolagen började plocka ut vinster ur välfärden. Då hjälper det inte, Jakob, att namnvalet (Aleris) betyder ”vårda, nära och hela”. Är jag orättvis så sitter vi i så fall i samma båt fast med relingen åt olika håll, för det där med ”Trabanten” var väl inte så rättvist?
Arne Carlsson




