Idag är det 4 oktober, Kanelbullens dag. Kanelbullar är gott, men visst verkar det vara en av dessa dagar som är till för att öka försäljning. När jag började googla på ”Kanelbullens dag” öppnades nya perspektiv. På hemsidan berättar Hembakningsrådet stolt att de skapade denna tradition 1999. De länkar till en artikel om hur traditioner skapas genom människors beslut. Idag påminns vi om att traditioner inte är statiska utan hela tiden skapas av människor. Låt mig därför ge en tolkning av vad vi firar på Kanelbullens dag, utifrån information på nätet, särskilt den nämnda hemsidan.
Kanelen kom till Sverige på 1300-talet och användes då i högre samhällsskikt. Kanelbullar började säljas på konditorier under 1920-talet. Under 1950- och 1960-talen började de på allvar bakas hemma. Vissa ingredienser som tidigare varit för dyra för många blev allmänt tillgängliga när inkomster och levnadsstandard höjdes. Den ökande jämlikheten under 1900-talet är alltså en orsak till att kanelbullen blev allmänt bakad och äten. När allt fler kvinnor yrkesarbetade på 1960-talet skapades den nu vanligaste kanelbullen: vetedegen som kavlas ut och täcks av fett, kanel och socker, rullas ihop, skärs i bitar som får jäsa och sedan gräddas. Detta går snabbare att göra än tidigare bakverk, och är därför lättare att förena med yrkesliv. Vår vanliga kanelbulle är alltså en frukt av jämställdheten.
Dessutom, vilket inte blir tydligt på Hembakningsrådets hemsida, är kanel bark på träd i bortre Asien. Denna svenska bulle har alltså en huvudingrediens från andra sidan jorden. Kanelen är dessutom biblisk. (Gå in på www.bibeln.se och sök, så ser ni hur kanel kan användas i förförelsesyften.) Kan det faktum att det inte finns någon rent svensk kultur få en bättre illustration än kanelbullen? (Det skulle möjligen vara kåldolmen och kristendomen. )
Eftersom kanel växer i Asien är kanelbullen sannolikt intrasslad i koloniala och postkoloniala strukturer (det står inte på Hembakningsrådets hemsida). Ska vi kunna äta kanelbullar i den goda kampen måste vi fylla dem med ekologisk fair trade-kanel (och genomgående använda rättvise- och kravmärkta ingredienser). Gör vi det blir kanelbullen inte bara en manifestation av vad vi vunnit, utan del av människors kamp idag för ett bättre liv, en bättre värld, idag, och för att vi ska ha en värld att leva i i framtiden.
Låt oss alltså idag hålla våra kanelbullar högt. Låt oss samlas kring dem och därmed stå upp för det vi är stolta över i Sverige: jämlikheten och jämställdheten som inte fullt ut förverkligats men som vi ändå kunnat nå närmare. Låt oss baka dem med ingredienser som bygger rättvisa och framtid. Låt oss äta kanelbullar och uppleva glädjen över hur vårt lands kultur inte är given och homogen utan växer fram i mötet med andra kulturer. Låt oss se att detta utmanar oss att göra dessa vackra ord verkliga för alla. Låt oss på Kanelbullens dag manifestera att traditioner och identiteter skapas i processer som aldrig står stilla. Låt oss fira Kanelbullens dag!
