De senaste fyra åren har 285 personer lämnat Sverige för att delta i väpnade grupper i framförallt Syrien, exempelvis i den rörelse som brukar kallas Daesh eller Islamiska staten. Haisam A-Rahman är samordnare för Göteborgs stads arbete mot våldsbejakande extremism och han menar att trossamfunden kan spela en viktig roll i det förebyggande arbetet.

Religiösa ledares ansvar

Elin SchwartzDe senaste fyra åren har 285 personer lämnat Sverige för att delta i väpnade grupper i framförallt Syrien, exempelvis i den rörelse som brukar kallas Daesh eller Islamiska staten. Haisam A-Rahman är samordnare för Göteborgs stads arbete mot våldsbejakande extremism och han menar att trossamfunden kan spela en viktig roll i det förebyggande arbetet.

Men det är också viktigt att samtidigt arbeta mot islamofobi och antisemitism, menar han. I arbetet mot religiös extremism gäller det att kunna hålla två bollar i luften samtidigt.

Maimuna Abdullahi, socionom och frilansskribent som arbetar med folkbildningsfrågor, pekar på hur den globala terrorbekämpningen lett till att muslimer misstänkliggörs enbart utifrån sin tro. Det finns flera exempel där personer felaktigt misstänkts vara terrorister. Ett exempel är när maskerade poliser med automatvapen stormade in hos fyra barnfamiljer i Göteborg år 2010, eftersom männen i familjerna – felaktigt – var misstänkta för terrorbrott.

Bakgrunden tros ha varit att en av männen pratat i mobilen om att han hade “sprängande huvudvärk”. Ett mer aktuellt exempel är när Moder Mothanna Magid, 22 år och boende i Boliden, fick se sitt namn och sin bild kablas ut över världen när han på felaktiga grunder misstänktes vara terrorist i november 2015.

Det skapar en rädsla bland svenska muslimer. Maimuna Abdullahi har bekanta som inte ens vågar säga Assalamo alaikum (”Frid vare med dig”) i telefon.

– Vilket liv kan en ha när en alltid betraktas som en potentiell förövare? Det slutade för länge sedan att handla om vår säkerhet. Nu handlar det om deras säkerhet mot vår frihet, säger Maimuna Abdullahi.

Även den norska imamen Senaid Kobilica tar upp hur samma brott ses på olika sätt beroende på förövarens religiösa och kulturella bakgrund. Han minns Anders Behring Breiviks terrorattentat 2011 och hur det först diskuterades om det kunde vara en muslim som begått dåden. Då omnämndes attentaten som terrorangrepp.

– Men efter att identiteten på gärningsmannen blev känd slutade framförallt internationella medier att prata om det som terror, säger Kobilica.

Den danska imamen Naveed Baig håller med Haisam A-Rahman om att det är viktigt att de religiösa samfunden arbetar mot kriminalitet och terror. Men han påpekar också religiösa samfund inte har något extra ansvar för terrorism.

– Det är relevant att fråga varför vi som religiösa ledare ska diskutera detta? Kriminalitet och terror har inget med religion att göra. Men mitt svar är: för att det är en samhällelig fråga. Även religiösa ledare har ett ansvar att diskutera det, säger Baig.

Elin Schwartz

Kommentarsfältet är stängt.