Det varade bara ett ögonblick, men då såg vi in i varandra. Jag räcker fram handen med kontokortet.

Religionsdialog – kula för kula

Det varade bara ett ögonblick, men då såg vi in i varandra. Jag räcker fram handen med kontokortet.  Hon på andra sidan i kassan sträcker ut sin mot min. Ett möte mellan en kund och en kassörska. En vardagstransaktion. I köptemplet.

Men så var det detta med min framsträckta hand. I glipan mellan jackan och kontokortet sticker radbandet fram.

Hon på andra sidan ska just ta mitt kontokort och sträcker fram sin hand. Då ser hon mitt radband. Och jag hennes. Det är då det händer. Tiden fryser och vi är inte längre bara kund och kassörska.

Igenkänningen. Du också! Ja, jag också.

I år fyller Martin Lönnebos stora gåva till kristenheten Frälsarkransen 20 år. Gång efter annan har jag sett vilket fantastiskt böneredskap det är, och med vilken självklarhet människor utan erfarenhet av bön och meditation kan ta till sig detta sätt att kula för kula tala med Gud.

Det enkla och handfasta är alltid det svåraste, särskilt om det kopplar direkt till existensens hjärta och djup.

Sedan många år har jag särskilt intresserat mig för andliga redskap – och då i betydelsen sådant som ger ett fäste för tron och kopplar samman det inre med det yttre. I (nästan) alla religioner (utom judendomen) har kulor och pärlor trätts på rad för att ge människor hjälp i bön och meditation. Faktum är att en stor del av världens befolkning använder radband.

Men vem var då först? Ja det beror förstår på hur man räknar – för bruket att använda små runda stenar, bönor, nötter, riskorn eller pärlor för att räkna böner – är förmodligen lika gammalt som behovet att be.

6_radband_low2

Men detta att trä kulor på rad, på snöre, sägs hinduerna vara först med. Sedan spred sig idén från Indien västerut och fick fäste bland muslimer, som i sin tur inspirerade kristna européer under senmedeltiden.

Antalet kulor har också spelat roll och gör så fortfarande, eftersom de kopplar räknandet till böner & mantran, och för att tal har olika betydelse i religionerna.

Så är det hinduiska och buddhistiska långa radbandet (mala) vanligtvis 108 kulor, den katolska rosenkransen har 59 kulor, medan det ortodoxa radbandet ofta är gjort i ull och består av konstfärdiga knutar på rad att läsa den s k Jesusbönen till.

Det muslimska radbandet (tasbih) har 99, 33 eller 11 kulor och finns således i både small, medium och large version. Vem har sagt att inte religion kan vara praktisk och anpassa sig till brukarens behov! Samma användarvänlighet återfinns i flera religioner som brukar radband.

För 20 år sedan skapade biskop Martin Lönnebo Frälsarkransen – ett modernt radband gjort för alla som söker ”en stund av stillhet, reflektion, tillit och drömmar”.

Och en sådan succé det blivit. Idag sägs det att upp emot en miljon människor har en Frälsarkrans. Framgången beror förstås också på att guideböckerna till olika sätt att använda dessa kulor på snöre, har funnit så många olika målgrupper och användningsområden. Antingen man använder den tillsammans i grupp eller var och en för sig på sin kammare. I min församlings söndagsskola har barnversionen använts. Och om somrarna har jag använt dem i andakter i Hållö kapell för seglare och båtfolk som sökt sig dit för en stunds utsikt och insikt. Många av dem vill gärna ha med sig ett hem! Och då kan det hända att de liksom jag,  får vara med om ett ordlöst frälsarkransmöte i kassan på Coop vid Zinkensdamm.

Att kulorna dessutom påminner oss om att idéer, tro, behovet att be och dess formgivning,  färdas genom tiden och historien, ja genom olika religioner, gör inte Frälsarkransen sämre. Ett stycke religionsdialog -kula för kula!

Görel Byström Janarv

1 kommentar på “Religionsdialog – kula för kula

  1. Marie Fredin skriver:

    Och så har vi den franciskanska rosenkransen som rymmer 7 dekader, alltså 81 kulor. Bön och gudstjänst skulle göras grundligt!
    P.S. lite talsymbolik: 81=3x3x3x3 D.S.

banner_SenasteNytt_200x100

 

Plugg antisemitismFörintelsens minnesdag

Annons Olle Sahlström 200x308