Idén om Teologifestivalen föddes på en trädstubbe i ett vintrigt Grövelsjön. Inför fjärde upplagan avhandlas bland annat HBTQ-frågor inom olika religioner, skriver Anna Karin Hammar.

Teologifestivalen ett flöde av utmaningar

Anna Karin Hammar

Idén om Teologifestivalen föddes på en trädstubbe i ett vintrigt Grövelsjön. Inför fjärde upplagan avhandlas bland annat HBTQ-frågor inom olika religioner, skriver Anna Karin Hammar.

Vad sägs om en HBT-aktivist och rabbinstuderande vars förälder är rabbin i trettiosjunde generationen? Eller om en fredspräst i Betlehem som vänder upp och ner på kyrkohistorien utifrån en utsiktspunkt under ockupation och imperier? Eller om en islamsk feminist som menar att muslimska kvinnors frigörelse både måste och kan komma inifrån islam?
Alla dessa har något gemensamt. Amichai Lau Lavine, Mitri Raheb och Riffat Hassan. De kommer till Teologifestivalen den 6-8 februari i Uppsala, öppen för alla intresserade från hela landet oavsett bakgrund.

Inbjudare och huvudarrangör är Svenska kyrkan och Sensus, som nu samarbetar kring den fjärde Teologifestivalen.

Det var på en trädstubbe i ett vintrigt Grövelsjön som mina första tankar började spira på något som kom att kallas Teologifestivalen. Utifrån en dröm om delaktighet och en teologisk tankesmedja för alla som bryr sig om jordens överlevnad. Teologifestivalen föddes som något alldeles nytt. Tidigt bestämde vi oss för att gå emot snuttifieringar och frossandet från det oändliga smörgåsbordet.

I Teologifestivalen måste man göra ett val som man sedan lever med under en hel dag. Begreppet strömmar föddes för den workshop/process som låter reflektionen bygga både på egen erfarenhet och på den skarpaste professionella kunskapen. En process där kunniga lotsar snarare än föreläsare för processen vidare. I strömmarna bearbetas mänskliga frågor som också är teologiskt relevanta och där teologin kan betyda liv eller död.

Så föddes strömmen om hinder och möjligheter att respektera den mänskliga värdigheten och friheten hos HBT-personer i judendom, islam och kristen tro.

Teologi kan göra skillnad också i länder där sexuell orientering är en fråga om förföljelse eller kriminalisering. Därför samlas judar, muslimer och kristna till gemensamt rådslag om hur de religiösa traditionerna ska kunna försvara HBT-personer världen över. En mentor i detta arbete är den anglikanske prästen och teologen JP Mokgethi Heath som arbetar med teologi, HIV och sexualitet på Svenska kyrkans internationella policyenhet. Med sin erfarenhet från främst Sydafrika men också många andra länder i Afrika och Asien har han en sällsynt kännedom om HBT-personers liv och verklighet och vad de religiösa traditionerna betyder som hinder och möjligheter i dessa länder.

En annan abrahamitisk mötesplats är strömmen om mat och matteologi. Här möts muslimsk, judisk och kristen vegetarisk och icke-vegetarisk tradition.
Utifrån kunskap om det ekologiska fotavtryck som måltiderna utgör granskas våra matvanor och sökandet sker efter matteologi som kan göra skillnad för jordens överlevnad. Författaren till den hemlige kocken, chefredaktören för magasinet Hunger, Mats-Eric Nilsson, bidrar dessutom med sin kunskap om råvaror och matindustri.

Det finns tolv strömmar att välja bland. Här har jag berättat om enbart två av dem. Läs vidare själv på Teologifestivalens hemsida. Och vet att du är välkommen, inte enbart för att lyssna till skarpa analyser och utmanande inlägg utan för att du behövs. Du är med din livserfarenhet en potentiell teolog som kan bidra till teologin som en konstart, alldeles nödvändig för jordens överlevnad.

Kommentarsfältet är stängt.