Feministiskt Initiativ handlar om en bred kritik mot dominerande orättvisa strukturer. Samma kritik återkommer i en uppvaknande civilisationskritik mot en mansdominerad och antropocentrisk västvärld. Spår av den återfinns också i Svenska kyrkans nya biskopsbrev om klimatet. Det är tid för en grönrosa ekonomisk systemkritik, skriver Eskil Jonsson.
Feministiskt Initiativ (FI), som haft en häpnadsväckande snabb framgång i det senaste EU valet, utmanar inte bara när det gäller att ta kraven på jämställdhet på större allvar. Det är nog mer fråga om större initiativ som handlar om en civilisationskritik mot dominerande maktstrukturer och som förhindrar en grön rörelse mot jämlikhet, rättvisa och hållbar utveckling. Den gröna rörelsen, där jag nog vill inkludera FI, är varken höger eller vänster enligt traditionell klasskampsideologi, utan krav på mer av solidariet och mindre av egoism.
Feministiskt Initiativs dokument andas nämligen en civilisations- kritik som tidigare framförts av feministiska ekonomer men även av ekologiska och ekonomiska filosofer (ekosofi). Dess rötter finns även i den gröna rörelsens ideologi, även om den, särskilt sedan den ekonomiska globaliseringen satte fart med bl.a. stora skattesänkningar i USA i början av 1980 talet, varit mindre synlig i den konkreta politiken med en alltmer skuldökande penningpolitik.
Den gröna rörelsen i världen har emellertid växt fram ur folkrörelserna och har sina filosofiska rötter i det som av framförallt katolska teologer kallats för ”social justice”. Den utgör en av grundpelarna i den gröna rörelsen och har enligt en känd engelsk grön portalfigur, Derek Wall, ursprungligen myntats av St Thomas Aquinas redan på 1840-talet. Den gröna ideologin handlar därför inte bara om naturen utan även om mänskliga relationer, eller miljö och hållbar utveckling i en djupare social mening.
I min senaste forskning där jag bl.a. efterlyser ett ömsesidigt förvaltarskap för att främja fred, rättvisa och en hållbar utveckling, utgår jag från en liknande ekosofisk världsbild, förklarad bl.a. av den polske filosofen Skolimowski, som hänvisat till St. Francis och talar om ”ecological humanism”. Men jag hänvisar också till flera religioners grundtankar om en ”nådens ekonomi” (economy of grace) och använder det grekiska uttrycket ”oikos” för hus, hushåll eller familj.
Den katolske påven Francis har nu också väckt stor uppmärksamhet genom sina uppmaningar att leva i enlighet med den tro som utmanar till fred och rättvisa för hela världen (Evangelii Gaudium). Liknande utmaningar har under senare tid publicerats av Kyrkornas Världsråd där både protestantiska och ortodoxa kyrkor ingår (Together Towards Life).
I mångt och mycket kan man känna igen dessa humanistiska värderingar även i den gröna och feministiska grundsatserna. Det är inte så svårt förstå Soraya Posts (FI:s nyvalda ledamot i EP) påstående att ”kärleken är den enda religionen” eller som det står i MP:s grundvärderingar som handlar om ”solidaritet med naturen och alla människor”.
Det är då också intressant att notera att det nyligen publicerade brevet av Svenska kyrkans biskopar kritiserar den västerländska antropocentriska världsbilden på liknande sätt som en del ekoteologer, ekologiska filosofer och även feministiska ekonomer gjort. IPCC (klimatforskarna) pekar nu också ut människan som ansvarig för klimatförändringarna, men det borde nog tydligare uttalas att det handlar om en kritik mot dagens institutionella och ekonomiska maktstrukturer och system, som används både inom kyrkan och samhället i övrigt. Det går heller inte att komma ifrån att konflikter, splittring och orättvisor även i religiösa institutioner till stor del orsakats av konkurrens och maktbegär där faktiskt männen har haft det huvudsakliga inflytandet.
FI:s framgång borde därför skaka om ordentligt både i politik, ekonomi och religion. Det handlar ju om en systemkritik som kanske allra bäst framgår av den feministiska ekonomiska teorin och den gröna rörelsens visioner om fred och ekonomisk rättvisa. I motsats till globaliserandet av den nyliberala marknadsekonomin som premierar konkurrens mellan privata intressen handlar ekologisk och feministisk ekonomi om att se ekonomi som en fråga om ömsesidigt beroende och ansvar både mellan natur och människor i hela världen. Det är detta som t.ex. teologer beskriver som ”Guds ekonomi”.
Denna ekonomi är alltså inte begränsad till siffror, finanser, pengar och varor som företagens och den politiska ekonomin brukar beskrivas med. Den feministiska och gröna ekonomin kräver en helt ny syn på t.ex. den ekonomiska utbildningen vid skolor och universitet, som även måste ta hänsyn till ekosystemen liksom världens fattiga och kommande generationers behov. Även detta hör till frågor om ”ordning och reda.”
Det är också glädjande att stödet för ett mera jämlikt, fredligt och rättvist samhälle kommer främst från de unga som sägs vara vår framtid. De som idag utbildas till präster i Svenska kyrkan är också till större delen unga kvinnor och Sverige har fått sin första kvinnliga ärkebiskop. Vi kan nog därför hoppas på en fortsatt utveckling mot en nedmontering av hierarkiska maktstrukturer till förmån för lokal gemenskap även inom kyrkan, men även och ett större engagemang i frågor som gäller global ekonomisk och ekologisk rättvisa. Att räkna in FI bland ytterlighetspartierna som en del partier vill göra är inte bara okunnigt utan rent oförskämt. Då ställer man ju sig helt neutral inför de främlingsfientliga och våldsförhärligande separatister vars ideologi snarare står till höger om de konservativa krafter som drömmer sig tillbaka till en heltigenom nationalistisk och patriarkal världsbild, där såväl politiska som ekonomiska och religiösa maktstrukturer varit nära sammanflätade.
Inför de bruna främlingsfientliga och nazistiska utbrotten i Europa måste nu alla partier samverka med en mycket tydligare ekologisk och ekonomisk humanism, och med hela det civila samhällets olika ideella och frivilliga organisationer och samfund. Det krävs för att undvika en tillbakagång till 30 talets nazism när även då makten över Europa stod på spel.
Eskil Jonsson




Thomas av Aquino måste ha levd väldigt länge! :)
BEklagar felskrivning. Det ska vara ”ursprungligen myntat av moralteologer på 1840 talet med rötter i St Thomas av Aquinas skrifter”