Religion är något ytterst privat och ska hållas där! Och ska absolut inte påverka massmedias dagordning. Det är några av de slutsatser jag drar av religionssociologen Marta Axners nya doktorsavhandling.

Kavla upp ärmarna och gör er hörda

Helena Myrstener

Religion är något ytterst privat och ska hållas där! Och ska absolut inte påverka massmedias dagordning.

Det är några av de slutsatser jag drar av religionssociologen Marta Axners nya doktorsavhandling. Hon har i denna visat att endast 3½ procent av alla publicerade debattartiklar under 11 år i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Expressen  är skrivna av någon religiös företrädare eller organisation. I exakta tal handlar det om drygt 639 artiklar under perioden 2001-2011.

Marta Axner drar själv slutsatsen att talet om religionens återkomst i samhället inte stämmer. Sekulariseringen är stabil. Det är naturligtvis svårt för vilken aktör som helst att bli publicerad i dessa tidningar. Det krävs ofta titlar eller att man tillhör någon slags elit, för att beviljas tillträde. Men att dessa tidningsdrakar inte i högre utsträckning släpper in företrädare för religion borde uppmärksammas och faktiskt föranleda en dialog. Stora tidningar borde väl vara intresserade av att tillföra så många perspektiv som möjligt av livet, människan och samhället?

Det Axners forskning visar är att religionen i de största tidningarna i Sverige har trängts undan på ett sätt som faktiskt är både oansvarigt och okunnigt. Det politiska och ekonomiska språket tillsammans med sportjournalistiken är dock ständigt närvarande. Massmedia missar helt enkelt de röster som kan tillföra andra perspektiv på samhällsfrågorna vilket är en förlust.

Därför skulle det vara intressant att få höra chefredaktörerna resonera kring resultatet av denna avhandling. I dagsläget kan man ju från tidningarna hänvisa till de artiklar som skrivits om kyrkoval och ny ärkebiskop. Intresset för  nya ärkebiskopen och det faktum att hon bjöds in att få skriva i SvD om en fråga som väl egentligen borde vara udda i dessa sammanhang, jungfrufödsel, kanske siar om ett nyvaknat intresse. Även om hennes titel är svår att slå och det stöd hon har från en viss kulturelit i Sverige.

Men ett intresse för ärkebiskopen kan kanske också få lov att spilla över även på andra. ”De tar inte in det” är en vanlig kommentar från kollegor som försöker ta sig in t.ex. på lokaltidningens debattsidor. Debattredaktörerna sätter stopp gång på gång och till slut ger man upp. Istället blir man mycket tacksam över de gånger massmedia skildrar en kyrklig verksamhet eller person och hoppas på att detta ska leda till att man även ska få säga något i samhällsdebatten. Får man inte det så är man glad över att det i alla fall har skrivits något.

Det finns många andra arenor att synas och höras på för exempelvis Svenska kyrkan. Ändå kan det vara bra att stanna upp inför det som Axners doktorsavhandling pekar på. Den borde intressera och analyseras ur flera synvinklar. Förhoppningsvis kan den tagga fler till att vilja finnas med och offentligt dela samhällets oro och glädje.

Kavla upp ärmarna, vässa pennan och fortsätt insistera på att få höras!

2 kommentarer på “Kavla upp ärmarna och gör er hörda

  1. Sven Andersson skriver:

    Heja! Riktigt tänkvärt.