I en tid inte långt från nu, för att använda Jonas Gardells ord i ”Torka aldrig tårar utan handskar”, fanns det i Sverige ett rasbiologiskt institut i Uppsala som egentligen aldrig stängdes utan uppgick i Uppsala universitet. Institutet var världens första statliga. Där ”älskade” man att mäta näsor och skallar. Svensken Anders Retzius hade redan på mitten av 1800-talet utvecklat en metod för detta. Denna metod spreds sedan internationellt och användes i ett enda syfte: att skilja ut människor och förklara några som överlägsna andra. När tjänstemän från Stockholms stad i slutet av femtiotalet gjorde hembesök hos romer för att undersöka intelligens, uppförande och renhet var detta grundat i tankar om ras.
Den skånska polisen har tagit över gammalt unket rastänkande och därtill kartlagt både döda människor och spädbarn. Varför Skånepolisen än en gång utmärker sig kan man undra. Genom detta motarbetar de alla unga människor som engagerar sig starkt mot rasism i Skåne och ständigt arrangerar manifestationer och ser mångfald som något självklart. Vid manifestationen mot afrofobi för ett par veckor sedan i Malmö nämnde Behrang Miri i sitt tal helt kort Svenska kyrkan. Då blev det tydligt att detta var viktigt för honom ja, att det är av största betydelse att så många som möjligt stöder unga människors kamp och syn på samhället. De får inte svikas.
Polisen är inte ensam om att registrera romer. Även Svenska kyrkan har deltagit i denna statliga rasism. Detta visar en forskningsrapport som Svenska kyrkan gått ut med i dagarna. Ingen går alltså fri. Socialstyrelsen beordrade polisen på 50-talet att finkamma hela landet på ”zigenare” i den så kallade ”Zigenarinventeringen”. Så sent som 1996, uppger journalisten Niklas Orrenius i DN, använde Stockholms stad detta register där människor stämplades med bokstaven Z i olika kombinationer.
Än idag hör jag ordet tattare sägas. Börjar man ifrågasätta detta kan försvarsargumentationen ofta låta som den om ”neger”: ”Det betyder ingenting, det är inte rasistiskt, det är bara något man säger för att man alltid gjort det”. Nu vet vi att Skånepolisen i alla fall skrev Kringresande, men kom inte och säg att denna term är neutral eller ofarlig.
Nej, det är inte långt från nu. Det är många som vuxit upp med begreppet tattare och zigenare runt omkring sig. Benämningar som kopplats till allt möjligt negativt. Denna rasism slår fortfarande rot, den överförs mellan generationer, och får romer att byta namn till Håkansson och vara försiktiga med att berätta om sin romska identitet.
Erik Ullenhag, integrationsministen, som i förra veckan lade sitt kontor och arbete till Rosengård i Malmö, mötte där romer och bad om ursäkt från den svenska regeringen. Även justitieminister Beatrice Ask har bett om ursäkt. Polisens agerande kommer kanske att landa i ”tjänstefel” och inte i att något brott har begåtts. Självklart är inte frågan över för det. Registrerade romer måste nu erbjudas skadestånd. Pengar talar i vårt samhälle. Samtidigt tryggar inte detta romer från flera övergrepp. De pågår hela tiden runtom i Europa. Byken måste tvättas. Vi måste göra upp med vår mörka historia.
