Indraget stöd till kvinnojourer kan få allvarliga konsekvenser, skriver Roks

Allt oftare drar kommunen ner på stöd till kvinnojourerna. Det får allvarliga konsekvenser för kvinnor och barn som utsätts för våld, skriver kvinnojourernas riksorganisation i ett uttalande.

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) tog på sitt årsmöte upp att kvinnojourerna möter orimliga krav från kommunerna. Nu vill allt fler kommuner bara ge bidrag för de kvinnor som kommer till jourerna med stöd från socialtjänsten, exempelvis med skyddat boende. Men kvinnor från alla grupper i samhället kommer till kvinnojouren och det är inte säkert att de först tagit kontakt med socialtjänsten. Stödet från socialtjänsten är dessutom osäkert och riskerar att upphöra utan förvarning, menar Roks.

I ett uttalande skriver organisationen att kvinnojourer som hävdar sitt oberoende och sin ideella ställning mot kommunerna riskerar få sänkta eller helt indragna bidrag från kommunen. Roks menar nu att flera jourer runtom i Sverige får säga upp anställda, och i vissa fall lägga ned verksamheten.

”Roks vet att kvinnor och tjejer som utsätts för mäns våld kan komma från alla samhällsklasser och situationer i livet. De kommer inte per automatik till socialtjänsten, däremot kommer de till kvinno- eller tjejjouren. Utan långsiktiga verksamhetsbidrag är det omöjligt att fortsätta vårt arbete för alla kvinnor, tjejer och barn”, skriver de i sitt uttalande.

Roks kräver i sitt uttalande att kommunerna ska inse att deras agerande får ”allvarliga konsekvenser för kvinnor, tjejer och barn som utestängs från stöd av de ideella jourerna”.