Den tidiga arbetarrörelsen delar många drag med väckelserörelsen. Organisation var inte alltid det viktigaste, utan gemenskapen, förmågan att beröra och sätta hjärtan i rörelse.

En rörelse ska beröra, inte utesluta

Olle Sahlström

Den tidiga arbetarrörelsen delar många drag med väckelserörelsen. Organisation var inte alltid det viktigaste, utan gemenskapen, förmågan att beröra och sätta hjärtan i rörelse. Idag associeras ordet oftare med hierarki och slutenhet, skriver Olle Sahlström.

Jag satt i en stuga i Stockholms skärgård och skrev på en bok om Vandrarprästen. Då och då, när jag behövde en paus, följde jag socialdemokraternas kongress på SVT Forum. Men när jag hade lyssnat en kvart eller så på Stefan Löfvens ”linjetal” blev jag orolig för att hans tal skulle bli ett störande moment i min skrivprocess. Att det skulle bli ett alltför tvärt kast mellan tiden då Vandrarprästen gick genom landet tidigt 1900-tal och vår tid. Men när Stefan Löfven i sitt tal gång på gång återkom till sina trosförklaringar, ja, jag kallar dem för det, kände jag att det inte var ett så tvärt kast mellan då och nu, snarare att tiden hade stått märkligt stilla.

Ty med dem göt han för ett ögonblick liv i en tanketradition och föreställning som en gång förenade väckelserörelse, nykterhetsrörelse och arbetarrörelse. En tradition som i hög grad var vid liv och på sitt sätt förenade de tre rörelserna när Vandrarprästen vandrade.
Likheterna var slående; frigörelsetanken, formerna för mobilisering och det karismatiska ledarskapet.

I den frikyrkliga väckelserörelsen skapades de ursprungliga formerna. Den var först med 1850-och 60-talets kringvandrande kolportörer, och predikanter och arbetarrörelsens agitatorer tog efter. Sak samma med den lokala föreningen med sin styrelse, ordförande, sekreterare och kassör. Och sak samma med formerna för att bilda opinion med sina friluftsmöten, demonstrationståg, tidningar och petitioner. För att inte tala om mötesformerna; sång och musik, och ett uppbyggligt tal.

Och så föreställningen om ett ”Vi” och ett ”Dom”. Indelningen av människor i två grupper: De som hör till rörelsen och de som inte gör det. Om man var väckt eller inte. En föreställning som arbetarrörelsen ett trettiotal år senare tar i arv genom talet om arbetare som ”vakna” eller ”sovande”. Eller som det länge har hetat, skillnaden mellan en ”medveten” arbetare och en ”omedveten”. Ett begreppspar som mer markerar den förnufts-kunskaps-och vetenskapligt orienterade strömningen bland socialdemokrater. Men den överbetonas samtidigt när partiet vill lyfta fram sitt idéarv. Jag skulle tro att kaffe med dopp efter ett uppbyggligt och berörande tal har betytt mer för arbetarrörelsen än hela marxismen.

Begreppet ”rörelse” var också viktigt för de första kolportörerna och väckelsepredikanterna. En av dem skrev på 1860-talet om ”en besynnerlig hunger efter Guds ord och kraftig rörelse”. Hjärtat öppnas, blir berört, sätts i rörelse. Och är det inte då det ”dånar uti rättens krater” som strofen lyder i Internationalen, stunden hjärtan sätts i rörelse?

Det var på sådant som jag satt och tänkte när Stefan Löfven höll sitt väckelsetal. Om hur han som ”enkel arbetargrabb” berördes och gick med i SSU. Men också på de intensiva och ack så slutna förhandlingar som samtidigt pågick bakom scenen om det mer substantiella och realpolitiska innehållet i ordet ”Vi”. Vad som mer i sak skulle skilja ett ”Vi” från ett ”Dom”.

På allt det där tänkte jag, på ordens ursprungliga betydelser, hur deras innehåll förändras, lakas ur och får andra innebörder. Som ordet ”rörelse” och hur det har kommit att betyda samma sak som ”organisation”. En gränsdragning som var viktig förr. Åtminstone i delar av frikyrkorörelsen. I exempelvis den tidiga Pingströrelsen där man betraktade organisationen när nog som en styggelse, något att noga akta sig för.

För med organisationen skulle annat följa; hierarki, strider om makt, om positioner, rädsla för att stängas ute. Allt med risk för att ”hjärtats rörelse” skulle stillna. Och en slutenhet i ordet ”Vi” som alls inte var tanken.

Kommentarsfältet är stängt.