Filmare kallade svarta för ”apor”, nu hyllas hans film av SD-stödda tidningen Dispatch International.
Rasisttidningen Dispatch International skriver i sitt senaste nummer om en dokumentär som enligt dem avslöjar att ”rasist” är ett missbrukat och urvattnat ord.
I en artikel beskriver chefredaktören Ingrid Carlqvist att filmaren Craig Bodeker kommit till insikt om att ordet ”rasism” används för att skuldbelägga vita. Filmen heter A conversation about race och består av en rad intervjuer med människor som filmaren har rekryterat via näthandelssajten Craigslist (motsvarande svenska Blocket.se).
Den antirasistiska sajten Southern Poverty Law Center, med rötter i den amerikanska medborgarrättsrörelsen, har granskat filmaren Bodeker, och deras genomgång visar att han har gjort många grovt rasistiska uttalanden på nätet. Bland annat kallar han konsekvent svarta för ”apor”.
På Bodekers facebooksida finns citat av typen ”antirasism är ett kodord för anti-vit”. Mexikaner som arbetar utan uppehållstillstånd i USA kallar han för ”våra invaderande fiender”. Han frågar sig hur det kan finnas rasism, när USA har en svart president, och skriver också om hur en ”svart majoritet dödar USA:s städer”, en efter en.
Dispatch International framhåller inget av detta, utan framställer hans film som en avslöjande dokumentär. I artikeln säger de att filmen ska gå att se från tidningens hemsida. Filmen har även fått stor spridning i vit makt-kretsar, och går att finna på svenska nazistiska sajter.
Sverigedemokraterna har själva bekostat ett utskick av tidningen Dispatch International till partiets samtliga 6000 medlemmar. Riksdagsledamoten Richard Jomshof (SD) säger till Sydsvenskan att tidningen ”har en viktig roll i dagens samhällsdebatt”.
Mattias Irving




Såg filmen och började notera.
Bodeker hävdar ca 45 minuter in i filmen att det är orättvist att vi inte får anklaga svarta för kriminalitet senaste decennium, när vita får anklagas för brott för mer än 100 år sedan. Vitas brott för länge sen menar Bodeker vidare inte existerar, då ett intervjusvar han får (nej, valde!) anger att det handlar om att vita ägde land. Bodeker utelämnar slavhandel. Vidare får faktiskt svartas kriminalitet diskuteras. Den är inte heller rasistiskt motiverad (”rasism mot vita”) och motsvarar därför inte forna tiders rasism mot svarta.
Goda sociala förhållanden och bra kriminalpolitik tillhör det som minskar kriminalitet.
Det Bodeker nämner om DNA är inkorrekt. Skillnad inte ca 5 procent. Det är en siffra för fåtal egenskaper som rasister använt. Den är snarare 0,1%, medan skillnad mellan individer inom en etnicitet är större, 0,5%. http://en.wikipedia.org/wiki/Race_and_genetics
För IQ har miljö visat sig ha betydelse. Där man i Afrika mäter snitt på säg 75-80 kanske det ökar till 85-90 i väst. Vid snitt 90 kan variation mellan de flesta individer vara 60-120. För grupp med snitt 100 är då variationen 70-130. Även här större variation mellan individer än mellan grupper.
Bodekers nyttjar propaganda-knep. Svar som passar story väljs. Vita intervjuade välsituerade akademiker, medan mörkhyade ofta intervjuas på gatan. En liknar en ovårdad knarkare, en har underbett som påverkar talet, en annan skum attityd och ytterligare en är kriminell.
Bodeker söker ej ta upp och debunka historisk och nutida rasism mot svarta utifrån maktanalys som förklarar den. Motsvarande behov finns inte för en vit majoritetsgrupp som ej drabbats historiskt eller i nutid. Att arbete för att bistå drabbade av rasism är ”anti-vit” verksamhet är alltså felaktigt. Invändningen att det är ”anti-vit” verksamhet, implicerar dock önskan att dela in efter ras.