I morgon lägger Anders Mogård fram sin doktorsavhandling, ”Förtröstans hermeneutik: Nathan Söderbloms lutheranvändning och traditionsbearbetningens problematik.” på Uppsala Universitet. Opponent är Professor KG Hammar.

Anders Mogård berättar, för Vetandets värld i Sveriges Radio, att han sysslat med Nathan Söderblom för att se hur Söderblom som teolog aktivt sökte bearbeta den tradition han själv stod i. Söderblom försökte få teologin att svara upp mot de utmaningar som han såg i sin samtid. En sådan utmaning var fredsfrågan, och tiden var runt första världskriget, där hans erfarenhet var att folk som han kände runtom i Europa hamnade på olika sidor under kriget. Han såg vikten av att hitta öppningar mellan traditioner så att inte religiösa traditioner blev ett verktyg för att skapa motsättningar.

Ett av de problem som Nathan Söderblom ställdes inför var att det moderna tänkandet sattes i motsats till Kristen tro, som på den tiden förstods i termer av dogmer och bibelns absoluta sanning. För att överbrygga denna motsättning lyfte Nathan Söderblom fram det som han uppfattade som kärnan i den kristna tron. Denna kärna identifierade han som ett tal om förtröstan i motsats till ett tidigare sätt att tänka där den Lutherska läran var det centrala.

Man skulle, enligt Anders Mogård, kunna se det som en omförhandling av evangelisk luthersk identitet, där frågan om identitet får en annan riktning. Istället för att tala om identitet som ett slags bestämning eller positionering så blir religiös identitet mer ett förhållningssätt.

– Idag då främlingsfientliga krafter använder begreppet tradition för att utestänga eller utesluta människor, till exempel för att de tillhör en ”annan tradition” är det viktigt att peka på hur en evangelisk-luthersk traditionsuttolkning i Söderbloms anda tvärtom söker efter öppningar, söker bidra till det allmänna och eftersträvar igenkännanden över traditions- och religionsgränser, säger Anders Mogård.

Arne Carlsson