Vattenfall har under 2000-talet satsat stort på kol- och kärnkraftverk i Tyskland, trots att denna elkraftproduktion är förbunden med stora miljö- och utsläppsrisker. Nu står företaget inför miljardförluster.
–Vi har sagt att vi öppnar för försäljningar, kommenterade Vattenfalls VD Lars G Nordström för Dagens Industri, apropå förlusterna sedan Tyskland stängt all kärnkraft och kolkraftverken visade upp stora och osäkra investeringsbehov.
På DN Debatt har Nordström hävdat att ”förändringarna på energimarknaden har kraftigt förändrat förutsättningarna för Vattenfalls verksamhet och flera affärer och projekt borde aldrig ha genomförts”. Men David Archer, professor i geofysiska vetenskaper vid University of Chicago, visar i sin bok ”Töväder” att Vattenfalls numera nedlagda satsningar på kollagring enligt CCS-tekniken var tekniskt utdömda redan när de påbörjades.
Journalisten Per Lindwall påpekar i SvD att de förändrade marknadsförutsättningarna var påtagliga redan under 2009, när Vattenfall gjorde sin andra stora felsatsning genom förvärvet av Nuon i Holland. Han analyserar affären i SvD: ”sanningen är mer att Vattenfallsledningen under Lars G Josefsson präglades av en närmast grotesk självtillräcklighet, underbyggd av de mycket höga vinster som det europeiska systemet med handeln med utsläppsrätter skapade (utsläppsrätterna drev upp elpriset och kraftföretagen fick dessa rätter gratis)”.
Vattenfalls kalkyl för köpet av Nuon går helt enkelt inte ihop. Och nedskrivningen hittills på 15 miljarder är bara början, skriver Lindvall och menar att de ytterligare nedskrivningsbehoven kan röra sig om uppemot 70 miljarder kronor. Nu redovisar SvD att Vattenfalls rekorddyra affär även har bortsett från miljöeffekterna med satsning på osäker teknik. Förutom köpeskillingen på runt 97 miljarder kronor har extra miljardutdelningar skett till säljarna som en del av avtalet.
Notan för finansrådgivarna landade på 443 miljoner kronor bara för Vattenfalls del. När köpet gjordes upp var Vattenfalls nuvarande VD Öystein Löseth VD för Nuon. Han var alltså med och förhandlade fram högsta möjliga pris för säljarna, och nu är han ansvarig för det köpande bolaget, som i efterhand tvingats skriva ned värdet på sin investering med 15 miljarder.
Flera av varandra oberoende källor har under våren uppgett till SvD näringsliv att Öystein Löseth fått något slags extra bonus mellan 50 och 60 miljoner kronor om försäljningen av Nuon till Vattenfall lyckades, men Löseth förnekar dessa rykten.
– Så vitt jag vet hade han en klausul i sitt avtal med Nuon som gav honom extra ersättning för att genomföra affären, sade Lars G Josefsson till SvD. Han tog sedan tillbaka uttalandet sedan Vattenfall beslutat starta en oberoende utredning samtidigt som Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesman Magdalena Andersson begärt att regeringen tillsätter en haverikommission.
Arne Carlsson
