En överväldigande majoritet i FN:s generalförsamling (154 mot 3) röstade för det slutligen lagda förslaget till vapenhandelsavtalet Arms Trade Treaty (ATT). Arms Trade Treaty är det första globala avtalet som sätter upp etiska riktlinjer för vapenhandeln.
Ärkebiskop Anders Wejryd var först mycket kritisk, som Dagens Seglora tidigare beskrivit. I ett brev till utrikesminister Carl Bildt ifrågasatte Wejryd poängen med att skriva under ett alltför urvattnat avtal.
”Om inte den avtalstext som har presenterats förbättras avsevärt /…/ avråder jag utifrån svenska kyrkans hållning Sverige från att skriva under”, skrev Wejryd och uttryckte oro för att ett alltför tamt avtal snarare skulle tjäna till att legitimera ”dagens status quo” i vapenhandel världen över.
Men nu svänger Wejryd och stöttar avtalet. Slutet av förhandlingarna ledde till oväntade förbättringar i avtalstexten. I och med de förändringarna menar ärkebiskopen att det visserligen fortfarande finns brister men att avtalet är ”mycket glädjande” och att Sverige borde ratificera avtalet.
Niklas Eklöv är policyhandläggare för fred och mänskliga rättigheter för Svenska kyrkan. Han deltog under mötet i New York och beskriver de sista dagarnas utveckling av avtalet som förvånande.
– Det var ganska oväntat, säger han. Ingen hade trott att så genomgripande förändringar skulle ske i avtalets slutskede.
En av flera möjliga förklaringar kan vara det stora trycket från civilsamhället i form av internationella fredsorganisationer och trossamfund som bedrivit intensiv lobbyverksamhet under den tiodagarsperiod då förhandlingarna pågick, tror han.
En annan förklaring kan vara att det fanns en majoritet av pådrivande länder, bland annat Mexico, som har stora problem med konflikter med oreglerade vapen.
Skyddet av de mänskliga rättigheterna har stärkts betydligt i det nya avtalet. Nu måste en vägning göras av riskerna för att vapnen används till brott mot mänskliga rättigheter och Genèvekonventionen. Om kunskap finns om folkmord eller brott mot mänskligheten får vapen absolut inte exporteras.
Särskilda paragrafer har upprättats som särskilt påtalar att riskanalys måste göras om vapnen kan misstänkas användas mot civila mål, eller användas i könsbaserat våld riktat mot kvinnor och barn.
Men avtalet har svagheter. Åläggandet på länderna att göra en riskanalys har inte inneburit att vapen kan förbjudas från att exporteras bara för att risker kan tänkas föreligga.
– Där kom man inte överens, säger Niklas eklöv. Han tillägger att ökad insyn i ländernas bedömningar kan ge större öppenhet i en handel som länge varit föremål för strikt sekretess. Det ger fredsorganisationer och civilsamhälle större möjligheter att kritisera.
En av de allvarligaste invändningarna mot Arms Trade Treaty i dagsläget är att det omfattar för få vapentyper. Medlemsländerna uppmuntras istället att självmant vidga definitionen av vilka vapen som regleras i avtalet.
– Andan i det här avtalet är att alla konventionella vapentyper ska finnas med, säger Eklöv. När man väl börjar låta avtalet gälla så kommer vi och många andra att sätta tryck på regeringarna att ta in alla vapen som man handlar med i avtalet.
Samtidigt som de nya paragraferna ger verktyg för civilsamhället att utöva press på sina respektive länder så är avtalet frivilligt och FN har inga sanktionsmöjligheter mot stater som bryter mot avtalet.
Mattias Irving
