Tidningen Universitetsläraren följer upp ”ett nödrop” från historiker vid Uppsala Universitet om studenters alltmer bristande språkförståelse. Många studenters färdigheter går att jämföra med 13-åringars, säger lektor Ebba Lisberg Jensen som är fil doktor i humanekologi och programkoordinator vid Malmö högskola.
I januari publicerade Upsala Nya Tidning en debattartikel från historiker, företrädesvis från Uppsala Universitet. De slog larm om att många elever började studierna med så dåliga språkkunskaper att det gick ut över undervisningen och lärarnas situation.
– De senaste tolv årens utbildningssystem resulterat i att den högre utbildningen nu har att hantera en epidemisk utbredning av bristande kunskaper och färdigheter, säger Lisberg Jensen till Universitetsläraren. Hon hade förväntat sig att debattartikeln i UNT skulle få större uppmärksamhet, men varnar för att göra frågan till en diskussion om vilka skolpolitiker som gjort rätt och fel i det förflutna.
I höstas tvingades hon och kollegerna att underkänna två tredjedelar på en tenta på a-kursen, skriver tidningen.
– Många studenter har jättesvårt att förstå frågor och instruktioner. De är ovana att citera och vet inte vad begrepp som ”inledning” innebär.
Lisberg Jensen hänvisar till Martin Ingvar, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, för en förklaring till de ökande språkproblemen. Ingvar menar att skolsystemet har blandat ihop ”kunskap” och ”färdighet”, och menar att ett element av ”tragglande” med språket har försvunnit ur undervisningen.
