Under måndagen skrev Svenska muslimer i samarbete en debattartikel i Aftonbladet. De slog larm om en stegrande diskriminering som måste stoppas.
Debatten om muslimhatet är en repig skiva. Vi har läst dessa larm förut, och förvånansvärt lite har kommit ut av dem. Vi som skriver om frågorna målas ut som alarmister av meningsmotståndarna – alltid en fruktbar väg att gå för att slippa ta ansvar för det gemensamma debattklimatet och fortsätta på den inslagna vägen.
Så skapas en debatt med guldfiskminne: Återkommande studier vittnar om hur rasismen och muslimhatet växer. De bemöts med undermåliga men slagfärdiga argument som ofta lånar kraft från populistiska fraser om yttrandefrihet eller religionsfrihet.
Den typen av icke-argument berövar långsamt debatten all dess substans, eroderar den ner till dess genomskinliga skelett där varje sanning är lika god som någon annan, fastän varje position likväl är huggen i sten.
Jag reagerade särskilt på en punkt i den annars alltför välbekanta listan över trakasserier mot muslimer som presenterades i debattartikeln, nämligen att SVT förbjuder kvinnor som är nyhetsuppläsare att bära huvudduk. Det kan tyckas som en förhållandevis liten punkt att reagera på; rimligtvis borde frågan om alla oskyldiga som gripits i kriget mot terrorismen väcka större indignation och oro. Men denna godtycklighet som SVT uppvisar är illustrativ för en större problematik.
Det har inte gått att ta miste på SVT:s nyliga iver att få så många som möjligt att betala tv-avgift. Den ivern borde rimligen motsvaras av en lika stor ambition att göra teve som angår alla. Där är nyhetsprogrammen en av televisionens absolut viktigaste hörnstenar: Aktuellt sändes första gången 1958, bara två år efter att kanal ett började sända.
Nyhetsprogrammen ska prioritera saklig, begriplig och neutral nyhetsförmedling. I det fältet har religion tydligen ingenting att göra: Varken synliga kors eller slöjor är tillåtna på nyhetsuppläsarna. I fallet med synliga kors är det lättare att förstå, eftersom de kan stoppas undan, men det väcker ändå följdfrågor om vad det är som SVT betraktar som neutralt och förtroendeingivande.
Likväl öppnar SVT för kristna nyhetsuppläsare som kan ha korset i fickan, men stänger dörren för muslimska kvinnor som väljer att bära sjal. Genom sitt agerande utdefinierar SVT kvinnor med huvudduk som avvikande och sätter huvuddukens betydelse utifrån den egna, västerländska tolkningen.
I den betyder huvudduk och slöja religiös underkastelse, något som det offentliga rummet ska hållas fritt ifrån. Alternativt har SVT beslutat sig för att huvudduken signalerar kvinnoförtryck. I vilket fall sätter sig SVT till doms över ett heterogent och mångfacetterat fenomen: Många väljer inte att bära huvudduk av religiösa skäl, utan för att det är en naturlig del av kultur och uppväxt, ett plagg som är en del av att vara påklädd.
När Ekot i Sveriges radio för första gången hade en kvinnlig nyhetsuppläsare blev SR nedringt av upprörda lyssnare. Det påstods bland annat att man omöjligen kunde höra vad kvinnan sade, och att hon genast måste ersättas av en man. Idag kan det tyckas vara en kuriös anekdot. Men ännu i vår tid har vi inte vågat låta en människa med ett stycke tyg över håret läsa upp nyheterna för oss.
Jag har inga illusioner om att det inte skulle bli en ny tittarstorm om så skedde. Och den skulle vara lika infam som den som Ekot upplevde den 6 april 1938, när Astrid Kindstrand läste TT-nyheterna. Så mycket har inte kvinnohatet utvecklats de senaste 75 åren.
Men att inte ta ställning är att ta maktens parti. Att förfäkta det ”neutrala” är bara ett sätt att avstå från att problematisera det rådande. Men en television som gör anspråk på att verka för hela Sverige (och som sannerligen verkar vilja ta betalt av hela Sverige) har ett särskilt ansvar att bryta med de mönster som medverkar till att exotisera och utdefiniera svenska medborgare. Det är dags att varsko klagomuren, DDoS-säkra inkorgarna och häva slöjförbudet i nyhetsprogrammen.
Mattias!
I den apostroferade artikeln i Aftonbladet föreslås bland annat att regeringen ”bör uppmärksamma den speciella utsattheten för konvertiter till islam” och att pengar skall anslås till ”konvertiter som drabbas av negativa påtryckningar från sina familjer”.
Jag vet inte vilken faktabakgrund påståendet har. Men vad Du och jag vet är att situationen för omvänd konvertering – från islam till kristendom – är förbjuden i några muslimska stater och ibland leder till våldsåtgärder och familjeutstötning. I övrigt är Du väl medveten om den allmänna förföljelsen och trakasserierna mot kristna i muslimska stater. Jag tycker att Din kommentar borde ha påpekat detta.
I vårt land skall med kraft rasism och förföljelse motarbetas, men muslimer i ansvarig förtroendeställning i Sverige måste också få höra vår åsikt om det som förekommer i den muslimska världen, eller hur?
B-O Dike,
kritik som luftas sansat och konstruktivt kan aldrig vara fel. Så är inte fallet i den stora majoriteten av de gånger då islam kritiseras i Sverige idag. Min artikel handlar nu om SVT:s klädkoder här hemma i Sverige, inte om hur konvertiter behandlas i andra länder.
Håller med om att vi måste vara mera toleranta för konservativa patriarkala traditioner.
Jag gissar att det där stycket om slöjan som ett heterogent och mångfacetterat fenomen inte riktigt sjönk in?
Mattias,
Tycker du att alla identitetsmarkörer skall behandlas likvärdigt av SVT? Tycker inte det framgår av din text. Istället får jag en känsla av att du anser att slöjbärande kvinnor som också är muslimer skall särbehandlas, eftersom det är en marginaliserad grupp i samhället.
Sedan undrar jag om du inte är normativ när du jämför med ett kors. Kristna skall tydligen acceptera att korset har samma betydelse när det bärs i fickan. Varför kan man inte vara en fullgod muslim och bära slöjan i fickan när man arbetar?
Ulf!
Det rör sig om olika traditioner, och de är inte egentligen jämförbara. Det är vad jag menar med att påpeka det uppenbara, nämligen att en kristen kan stoppa undan ett synligt kors, men den möjligheten har inte en person som bär huvudduk.
Jag tycker inte att vi i det här sammanhanget ska göra skillnad på personer som bär huvudduk av religiösa skäl, eller av kulturella skäl. Det är ju ändå omöjligt för en tittare att avgöra.
Tycker inte att alla identitetsmarkörer ska behandlas likvärdigt, eftersom det finns så många randfenomen. Men jag tycker att det är värt att på allvar börja fundera på vems tolkning det är SVT företräder när slips är okej men en piercing inte är det. En inte oviktig tolkning av slipsen är en typisk symbol för manlig makt, medan smink är en symbol för kvinnans plikt att se bra ut. I feministisk tolkning är det problematiskt, i mer allmänt konservativ tolkning är det inte problematiskt. Där ställer sig SVT mycket tydligt på den konservativa sidan. Detsamma gäller med piercing, som kan ha många olika innebörder, men som i en konservativ (och kanske även historiskt sett kristet pådriven?) tolkning är någonting anskrämligt.
Jag hyser inga illusioner om att det kommer dyka upp tatueringar och piercingar någon gång inom den närmaste framtiden. Det är oftast inget jättestort problem eftersom inga samhällsgrupper möter strukturell diskriminering på grund av detta. Men visst skulle jag välkomna en normkritik hos SVT. I fallet med huvudduk är det däremot faktiskt så att samhällsgrupper kommer i kläm, utan annan anledning än att SVT vidhåller föråldrade normer kring utseende och vad som är ”propert” och ”neutralt”.
Mattias,
”Det rör sig om olika traditioner”
Vi kan inte låsa in människor i traditioner, istället måste de göras fria att göra sina egna livsval. En människa som inte vill gömma sitt kors bör behandlas lika som en människa som inte vill ta av sig sin slöja.
Det är SVTs generella klädkod som är problemet, inte just slöjförbudet. Eller rättare sagt, problemet är att det saknas en väl genomarbetad klädkod som det finns acceptans för.
Sedan tycker jag det är djupt problematiskt att koppla slöjan till muslimer. Slöjan behandlas som en essentiell del av att vara muslimsk kvinna och de som inte väljer att bära slöja blir då inte-riktiga-muslimer. Din text blir, när du kopplar diskriminering av muslimer till slöjförbudet, en del av detta normativa tryck.
Frågan om SVT borde inte handla om muslimer, utom om att individer som väljer att bära slöja diskrimineras (i förhållande till t.ex. de som bär slips).
Mattias,
För några veckor sedan skrev du om en ny framväxande mansbild i 1800-talets Europa, där mannen beskrevs som aggressiv, våldsam och hänsynslös, och där du skriver så här om kvinnans roll i relation till denna nya mansbild:
”Kvinnans roll i hemmet cementerades; hon skulle bära mannens syndighet, som det uttrycktes, kanske tydligast gestaltat i Wagners Lohengrin, där det är just karaktären hos den älskvärda Elsas renhet som ger Lohengrin styrkan att segra. Genom sin egen inneboende godhet och ovärldslighet skulle kvinnan komplettera och ständigt på nytt frälsa den till sin egen uselhet ständigt förfallande mannen. Så kan vi utläsa något av den viktorianska könsrollsdramaturgin utifrån hur den moderna arbetsmarknaden tog form: Mannen kunde bara bli framgångsrik ifall det fanns en kvinna någonstans som i sin godhet offrade sig först.”
http://dagensseglora.se/2013/02/20/mannen-myten-om-en-mordare/
Menar du alltså att slöjan uttrycker något annat än att det är kvinnans plikt inom islam att ”bära mannens syndighet”, eller att bärandet av detta plagg alls inte behöver anses ingå i ”den [islamska] könsrollsdramaturgin”, där mannens lust måste tämjas, både med tyg om kvinnors hår och med kniv (vid omskärelsen)? För mig är parallellerna uppenbara.
I de här sammanhangen tycker jag att feminister och andra förmenta mångfaldskramare ofta gör sig som mest löjliga. Från att vanligtvis hävda rätten för kvinnor att klä sig som de vill, utan att de ska behöva bli trakasserade för detta, ställer man sig här på ärkekonservativa människors och ideologiers sida, som tvärtom mot vad man själv just har sagt, hävdar strikta klädkoder beroende av kön. Hur kommer det sig egentligen? Vad beror det på?
Ska muslimska kvinnor få bära slöja som nyhetsuppläsare i SVT? Kanske, jag vet inte, men då borde förstås också alla andra religiösa (och rimligen politiska) symboler vara tillåtna. Jag tycker dock inte att det är enskilda slöjbärares föregivna skäl för att bära slöja, som ska vara styrande för värderingen om slöja ska tillåtas eller ej, utan snarare en diskussion om vad bärandet av detta plagg signalerar för de flesta människor. Att döma av att det är ”Svenska muslimer i samarbete” som larmar om en stegrande diskriminering, får man väl också anta att de själva menar att det just är av religiösa skäl som slöjan idag är förbjuden i SVT:s nyhetssändningar, att bärandet av slöja också enligt dem själva är en religiös handling och det är just denna religionsutövning som diskrimineras?
Om man, som du Mattias, hävdar att: ”Många väljer inte att bära huvudduk av religiösa skäl, utan för att det är en naturlig del av kultur och uppväxt, ett plagg som är en del av att vara påklädd”, ja, då finns det ju heller ingen grund för att hävda att vederbörande är diskriminerad på grund av sin religion, eller hur? Då hamnar ju slöjan i samma kategori som piercingar, tatueringar och andra ”subkulturella” uttryck, tänker jag, som således kan värderas efter lämplighet på andra grunder än de som idag anses diskrimineringsgrundande. Tror du att det var detta som ”Svenska muslimer i samarbete” hade tänkt sig med sin debattartikel?
(För övrigt tycker jag att ditt påstående…
”Jag hyser inga illusioner om att det kommer dyka upp tatueringar och piercingar någon gång inom den närmaste framtiden. Det är oftast inget jättestort problem eftersom inga samhällsgrupper möter strukturell diskriminering på grund av detta.”
…är ganska häpnadsväckande. Tror du inte att piercade och tatuerade kan känna sig diskriminerade i arbetslivet, kanske i synnerhet när det gäller olika offentliga roller, där utseendet spelar roll i yrkesutövningen? Det tror jag.)
Alltså, jag menar att man kan argumentera för att kvinnor ska få bära slöja i tv (om andra religiösa plagg och symboler också tillåts samtidigt), utan att man försöker ursäkta eller förminska de värderingar, den människosyn eller syn på jämställdhet, som dylika symboler de facto ger uttryck för. Men det är när man försöker vrida ut och in på sig, för att liksom aldrig riskera att stöta sig med någon ”utsatt grupp”, som det hela blir så motbjudande för mig. Så visst, verka för att slöjförbudet hävs, om du vill – slöjbärare kan säkert känna sig lika diskriminerade som piercade och tatuerade eller bärare av urblekta t-shirts – men ta ”för Guds skull” avstånd från den ideologi och de grupper som idag fortfarande hävdar en åtskillnad och olika villkor beroende av kön. För det är väl det du tror på som varande det önskvärda, eller?
Suck. Otydlig eller felaktig syftning i sista meningen nyss, inser jag. Jag förutsätter förstås att du inte ”hävdar en åtskillnad och olika villkor beroende av kön”, utan att du tvärtom står för så lika villkor som möjligt mellan könen och att det är det som ”du tror på som varande det önskvärda”. Sorry.
”Jag tycker inte att vi i det här sammanhanget ska göra skillnad på personer som bär huvudduk av religiösa skäl, eller av kulturella skäl. Det är ju ändå omöjligt för en tittare att avgöra.”
Oavsett vilket skälet är så är väl ändå slöjan en patriarkal förtryckarsymbol, en symbol som du skulle slåss mot med näbbar och klor om den drabbade svenskar (tänk färgkodade leksakskataloger) men som du ser med godkännande på när den drabbar ”den andre”. Orientalism, rätt och slätt.
Patrik L,
du diskuterar två fullständigt olika saker. Könsseparatism i form av färgkodningar är kanske inte direkt önskvärt, men det handlar faktiskt inte om att bannlysa färger. Där har du helt fel. Problemet med könsseparerade och färgkodade leksakskataloger är att människor formas in i könsroller genom utbudet av leksaker. Färgen rosa är inte i sig dålig, men där blir den symbol för en helgjuten könsroll som genomsyrar varje aspekt av livet.
Det går utmärkt att analysera och resonera om något som är så begränsat som en leksakskatalog, tryckt på ett språk, för en publik med mer eller mindre gemensam historia, i ett avgränsat geografiskt område.
Inget av detta applicerar på bärandet av huvudduk. Din jämförelse är därmed förfelad. Huvudduken bärs av väldigt många olika människor som talar en uppsjö av olika språk, med olika historia och med en extremt spretig geografisk utbredning. Det är bara slarvigt att påstå att ”slöja är en patriarkal förtryckarsymbol” utan att ta hänsyn till detta. Slöjan betyder definitivt inte samma sak i Afghanistan och Iran, eller Sverige, eller Frankrike.
Föreslår även att du läser på kring orientalism. För det är precis vad du ägnar dig åt när du sammanfattar slöjans många olika former och uttryck som ett enda, platt fenomen vars betydelse du själv skulle förstå betydligt bättre än slöjans egna bärare.
Hade gärna sett dig svara på John Nilssons kommentar Mattias…
Detta är en mångbottnad fråga, och du, Mattias Irving, lyckas missa tavlan på varenda en.
Dels handlar det ju om nyhetsuppläsarens journalistiska trovärdighet. Byt ut slöjan mot en pin med S- eller M-loggan på, så ser du genast vad jag menar.
Om sen slöjan INTE skulle kopplad till religionstillhöriget så ser jag för det första inget problem med att ta av den inför sändning. Om du räknar det som diskriminering måste du även inkludera kepsar, rånarluvor, clownperuker och plommonstop i den kategorin. Men av någon anledning tror jag inte att du har något emot att låta dessa stanna i logen när den vankas 21.00-sändning.
Att SVT på något sätt skulle skicka signaler om kvinnoförtryck el. lik. är ogrundat. Deras verkliga skäl går att höra i Rapport. Om man vill tas på allvar gör man klokt i att grunda sina argument på något annat än förutfattade meningar och subjektiva föreställningar.
För övrigt tycker jag inte att du gör den muslimska minoriteten (eller någon annan minoritet heller, för den delen) en tjänst genom att puffa för särbehandling på religiösa grunder. Det, om något, skapar hat.
Är du helt tappat bakom vagnen? Enligt SVTs regler, så får du inte bära ett kors runt halsen, ha en kippa på huvudet, eller någon annan religiös symbol som nyhetsreporter! Att kräva att muslimska kvinnor kan få bära slöja, snart heltäckande tält, är kränkande mot alla oss som kräver religionsfrihet. Vi kräver frihet ifrån religioner! Inte frihet för att påtvinga alla andra Er förlegade religion som ni kräver!
”Det går utmärkt att analysera och resonera om något som är så begränsat som en leksakskatalog, tryckt på ett språk, för en publik med mer eller mindre gemensam historia, i ett avgränsat geografiskt område.”
Så nu går det inte tala om globala patriarkala strukturer? Jag tror inte du tror på det där själv, faktiskt.
Jag menar alltså inte att slöjan betyder en sak och det är patriarkalt förtryck (så beskriver du det). Jag menar att slöjan betyder många saker – massor med saker – men att en av dem alltid är patriarkalt förtryck. Det är *alltid* kvinnor som ska skyla sig, det kan du väl inte ha missat? På samma sätt som färgkodade leksakskataloger visar för barnen vad som är ”riktigt” flickigt och ”riktigt” pojkigt så visar slöjan – som ju alltid bärs av kvinnor – vad som är ”riktigt” kvinnligt och ”riktigt” manligt i det segment av populationen som bär slöjor. Att undantaga andra människor än den egna folkgruppen från feminismen är ett svek.
Som en feministisk muslim, Hanna Gadban, uttrycker det på Nesmill (igår):
”Slöjan är inte ett neutralt klädesplagg, den är en patriarkal, sexuell, religiös och politisk symbol.”
http://www.newsmill.se/artikel/2013/03/05/sl-jan-r-inte-ett-neutralt-kl-desplagg-0
Hon betonar vidare, i en annan artikel, behovet av reformer inom islam och om:
…”muslimer i USA [som] har utvecklat en progressiv, modern reform av islam ”MPV- Muslimer för progressiva värderingar” som bygger på religionsfrihet och mänskliga rättigheter. MPV företräder både kvinnor och homosexuella, män och kvinnor ber tillsammans och man tillåter kvinnor att vara bönledare utan att hånas och bli betraktade som sexobjekt som väcker männens sexuella lust. […]
Det är på tiden att en sådan reform och förnyelse av islam förekommer i Sverige. Hur skulle islam annars kunna vara en del av ett öppet samhälle om man inte vågar omtolka Koranen?
En nytolkning av Koranen som harmonierar med dagens förhållanden och som genomdriver förbättringar av kvinnors och homosexuellas rättigheter. En nytolkning av Koranen som närmar sig det globala, moderna samhällets normer och värderingar. En nytolkning av Koranen är inte en manlig, patriarkal tolkning, utan den är en tolkning som gynnar både kvinnor och män och därigenom ger upphov till en ny, progressiv, dynamisk och rationell islam som bygger på en islamsk plattform utan att strida mot moderna västerländska värderingar.”
Vidare:
”Det är nödvändigt att islam moderniseras för att kvinnors och homosexuellas position ska kunna förändras och för att den patriarkala hållningen som genomsyrar Koranen och som placerar mannen på upphöjd andra plats efter Gud skall upphöra en gång för alla.”
http://www.newsmill.se/artikel/2013/01/15/kan-sd-bejaka-en-modernisering-av-islam
Stödjer du, Mattias Irving, och andra på Dagens Seglora, en sådan reformering av islam?
Patrik L,
det går alltid att prata om generella och övergripande idéstrukturer. Det gör jag gärna – vi måste våga föra stora resonemang. Men det kan vi bara göra om vi också utövar stringens i tillämpningen. Det är lättare att tillämpa dessa generella teorier om patriarkatet på begränsade fenomen – en katalog, ett foto, en bok – än på större samhällsfenomen som slöjbärande.
Feminism handlar i första rummet om maktkritik, att ifrågasätta patriarkala strukturer och ge röst åt dem som dessa strukturer riktar udden mot. Men ska vi på allvar arbeta för att ge röst åt kvinnor i samhället, då kan vi inte villkora hur de väljer att använda den rösten. Om saker sägs som vi upplever som antifeministiska har vi ingen rätt att tysta detta, men vi kan kritisera det. Vill en människa uttrycka sin identitet (kulturell eller religiös) genom att bära huvudduk ska hon ha rätt att göra det. Därefter kan den som känner sig manad kritisera huvudduken, och gå i debatt om dess patriarkala arv. Men om den debatten tas i ett läge där den som förespråkar sina egna personliga skäl att bära huvudduk inte ens har rätt att bära den, då har debatten åter förfallit i ett ojämlikt maktförhållande, som i detta fall återigen gynnat en konservativ västerländsk röst.
Robin, slöja bärs av miljontals människor med olika synsätt på det mesta. Därför är det jättekonstigt att jämföra den med att bära en S- eller M-pin.
Ska inte då slipsen förbjudas. Den bär också ett tungt symbolvärde, fastän den bärs av alla möjliga människor med olika uppfattningar om saker och ting.
Det är jättekonstigt att jämföra något som bärs av miljontals människor med typ clownperuker. Det är verkligen en så konstig jämförelse. Jämför istället med att begära av en nyhetsuppläsare att läsa nyheterna utan skjorta eller t-shirt. Inte många vore bekväma med att visa sig så nakna i en tv-sändning. Den känslan är kulturell, den är inte biologiskt betingad. Den känslan kan någon känna som förväntas ta av sig sin huvudduk. Hon behöver inte vara religiös, bara uppvuxen i ett annat sammanhang, med andra klädkoder.
Den känslan respekteras inte av SVT. De betraktar slöja som något avvikande från normen, inte som en alternativ och samexisterande norm i Sverige. Det innebär att vissa normer (de manliga) hålls framför andra, som jag skriver i artikeln.
John,
jag har läst alla dina kommentarer men de är omfattande och har många bottnar. Därför får jag inskränka svaret till några viktiga kärnpunkter.
1) Du fattar själv valet att tolka huvudduk som ett patriarkalt och förtryckande plagg. Den tolkningen går att göra, men det är inte den enda. Revolutionärer i Iran 1979 valde att bära huvudduk som symbol för sin frihet mot diktaturen. Inte alla kvinnor bär plagget som ett sätt att markera en relation gentemot män heller, utan som ett sätt att markera en relation till Gud. Exempelvis Moder Teresa.
Du kan alltid hävda din egen tolkning, och jag tycker att du har all rätt att framföra den. Men du har inte rätten att ta ifrån andra människor deras egen tolkning, och definitivt inte rätten att bestämma över vilka kläder de ska få bära och inte. Vad SVT gör är att hegemonisera sin egen tolkning av slöja som något avvikande och religiöst. Samtidigt problematiserar inte SVT slipsen, ett typiskt manligt plagg som också kan diskuteras utifrån ett maktkritiskt perspektiv. SVT borde ägna sig åt lite normkritik, kan jag tycka.
2) Piercing/tatuering är en självvald grupptillhörighet och ingenting som folk föds in i. Jag är kritisk till att folk diskrimineras på grund av detta i arbetslivet, men å andra sidan förekommer dessa utsmyckningar i alla samhällsgrupper och alla samhällsklasser. Därför ser jag inte att det går att dra några tydliga paralleller.
Mattias I,
”Piercing/tatuering är en självvald grupptillhörighet och ingenting som folk föds in i.”
Menar du att slöjbärandet vi talar om inte är självvalt?
I så fall är jag helt säker på att det inte kan tillåtas i SVT. En så essentiell syn på människor kan inte Public Service stödja.
Mattias Irving.
Måste först säga att jag blir mycket glad över att äntligen se en skribent som svarar på kommentarer.
Ang. svaret på min förra kommentar:
Hur många som bär ett visst plagg spelar ingen som helst roll. Det är fler som dagligen bär jeans och T-shirt än vad det är som bär skjorta och kostym, men du reagerar inte mot SVTs inställning mot nyhetsankare som vill bära T-shirt. Ditt argument om att folk skulle känna sig nakna utan slöja måste rimligtvis kunna appliceras även där, OCH på alla andra plagg.
Om jag känner mig naken utan min clownperuk, borde jag då få ha den på mig i sändning? Om jag känner mig obekväm i skjorta, borde jag få ha på mig T-shirt?
Och tänk på dem som känner sig otroligt obekväma med KLÄDER PÅ. Borde då nudister få sitta nakna och läsa nyheterna i TV?
Och återigen: Ditt resonemang att SVT, på grund av detta ställningstagande, på något sätt skulle vara sexister är helt ogrundat. Det faktum att ”offren” är kvinnor gör inte ”förrövaren” till sexist. Jag ser till exempel inga turbaner på nyheterna, och det av samma anledning som gör att jag inte ser slöjor. En faktor är absolut normen, men inte av typen ”kön”.
Vad du menar med att ”slipsen bär ett tungt symbolvärde” vet jag inte.
Mattias,
Tack för att du nu till sist bemöter mina kommentarer i någon utsträckning. Du skriver:
…”Men du har inte rätten att ta ifrån andra människor deras egen tolkning, och definitivt inte rätten att bestämma över vilka kläder de ska få bära och inte.”
Till att börja med: Hur skulle jag ens kunna ha makten att ”ta ifrån” någon annan människa hans eller hennes tolkning eller åsikt i en fråga, mot vederbörandes egen vilja? Hur skulle det ens vara möjligt, rent praktiskt?
Om min argumentation i en fråga övertygar någon om att det den tidigare tänkt och tyckt inte längre håller vatten, utan att mitt sätt att förstå verkligheten är bättre, eller har större utsikter att göra honom eller henne lyckligare på sikt, ja, då ger ju rimligen vederbörande själv (förhoppningsvis) upp sin tidigare åsikt, av egen övertygelse. Att ”ta ifrån” någon hans eller hennes åsikt på detta sätt, måste väl ändå vara ”tillåtet”, oavsett vad det är som är föremålet eller ämnet för argumentationen? Vilar inte hela demokratitanken på sådana ömsesidiga meningsutbyten, och möjligheten till fredliga förändringar och reformer?
Sen har jag som privatperson naturligtvis inte någon laglig rätt att förbjuda någon annan (vuxen) människa att bära eller inte bära någon viss klädsel, men det tycker jag återstår för dig att visa om och hur du tycker att jag har försökt att göra.
För övrigt förekommer ju klädkoder i många olika sammanhang, bland annat inom kyrkan, inom myndigheter, inom vården, företag, och i olika sociala sammanhang. Det finns också en lag om maskeringsförbud i vissa fall, som dock ej gäller personer som av religiösa skäl täcker sitt ansikte… (En bestämmelse som i praktiken diskriminerar mot ateister och kristna (med flera), och deras rätt och möjligheter att uppträda anonymt, till skillnad från vissa andra religiösa människors rätt och möjlighet till detsamma…). ”Förbud mot politiska uniformer” rådde i Sverige mellan 1947 och 2002, men lagförs nu, såvitt jag förstår, endast om klädsel eller symboler kan anses utgöra hets mot folkgrupp.
Kort sagt:
Detta med ”vilka kläder [någon] ska få bära [eller] inte” är alls ingen enkel eller svart-vit fråga, när det kommer upp på grupp- eller samhällsnivå (och gäller vuxna människor).
Ett sista perspektiv:
Det finns en stad med en och en halv miljon invånare som ligger i västra delen av Saudiarabien. Staden spelar en central roll i en av våra allra största världsreligioner. Utövare av denna religion vänder sig mot denna stad när de ber, och att vallfärda till denna stad någon gång under sitt liv anses vara mycket bra för alla utövare av denna religion. Till denna stad är varken du eller jag, eller någon annan icke-utövare av denna religion, överhuvudtaget välkommen, oberoende av vår klädsel.
Något att hålla i minnet, kanske?
Ett förbud mot heltäckande slöja är ett måste ,vi som använder TSS = Tecken som stöd
måste se hela ansiktet på den vi ”samtalar ” med ! En heltäckande är diskriminering av oss som är döva och hörselskadade !
Slöjan ses som ett sätt att utöva Dawha (alltså en slags missionshandling) av många muslimer och torde därför inte höra hemma i nyhetssändningar i Sverige. Skickar med en länk där detta beskrivs. Titta från 32:30
Ojdå här är länken:
https://www.youtube.com/watch?v=KWqUgqtniwE&list=UUjn7wK9erFbUqY7O3L1sMgg
Magnus,
visst kan huvudduk ses som ett religiöst uttryck. Något annat har jag definitivt inte påstått. Men det måste inte betraktas så.
På precis samma sätt symboliserar slipsen såsom ett klassiskt manligt ”maktplagg” patriarkatet, och därmed också kvinnors strukturella maktunderläge – med andra ord precis det som slöjmotståndare protesterar mot när det kommer till slöjan. Men slipsen måste inte symbolisera detta. Jag kan välja att bära slips ändå, och förfäkta en annan betydelse.
Problemet är att SVT inte gör någon analys alls. De ser slöja som problematiskt och slips som oproblematiskt, fastän båda plaggen är precis lika laddade, och med liknande mening. Det kan inte jag översätta på något annat sätt än att SVT tar ställning för den gamla vanliga, ingrodda, patriarkala estetiken och stänger ute kvinnor men inkluderar män.
Ok, om nu slipsen är en sådan obehaglig maktsymbol tycker jag du borde jobba för att få bort den från nyhetssändningarna i stället då den tycks vara många till förtret. Könsfördelningen i de stora svenska tv-kanalernas nyhetssändningar är väl ganska jämn idag och det går väl åt det hållet även i sportsändningarna, åtminstone i SVT.
Jag måste erkänna att jag inte tänkt så mycket på slipsen som maktsymbol utan mer som ett sätt för i första hand män att få smycka sig lite såsom en del kvinnor ofta bär armband, halsband, broscher och smink etcetera. Vissa människor kanske bara vill känna sig snygga men ibland kan det väl ses som ett sätt att liksom paradisfågeln som så vackert vecklar ut sina vingar, öka möjligheten att träffa en lämplig partner. Visst kan man(kanske) visa sin status och makt med en exklusiv slips och om många stör sig på den så kanske den borde bort från nämnda program. Jobba för det Mattias.
Apropå slipsar hittade jag detta i en åländsk tidning:
”DEN FÖRSTA gäller jämställdhet mellan könen. Sverige är kanske inte världens mest jämställda land men tveklöst det land där diskussionen om jämställdhet svallar starkast. Begrepp såsom ”maktens män” och ”gubbvälde” är lika vanliga som negativt laddade. I detta sammanhang kan kastandet av slipsen ses som ett försök att bli av med ett av de mest typiska och synliga attributen för manlighet, slipsen. Den andra saken handlar mer allmänt om både jämställdhet och makt. Politikerna och även andra i högre offentliga positioner söker helt enkelt en mjukare och folkligare framtoning med att kasta slipsen. Maktens män skulle alltså sammantaget bli lite mer som du och jag, lite mer jämställda om de lossar snaran.
Bullshit! Maktens män har just lika mycket makt oberoende av hur de klär sig. Det som det handlar om är att i dagens genommedialiserade samhälle fokuseras intresset allt mer till hur något ser ut att vara snarare än hur det de facto förhåller sig. Kanske kunde man till och med tycka att så länge makten ligger där den ligger så finns det en viss poäng i att dess företrädare iklär sig den traditionella maktuniformen, kostym och slips. Då känner vi ju åtminstone igen dom!”
http://www.alandstidningen.com/kronika.con?id=6938
Nu får du nog ta och läsa om. Det går inte att prata om inneboende ”neutrala” klädesplagg alls. Det går alltid att fylla något med symbolik, och symbolik och tolkningsmodeller förändras i takt med samhället vi lever i. Jag vill inte avskaffa slipsen, och har aldrig påstått något sådant heller. Du verkar missa mitt resonemang helt och hållet.