I nattvarden säger vi Kristi kropp. Analyserar vi ingredienserna så är det bröd, men vi säger Kristi kropp. Det är också som en instagrambild. Det är cyberrymden som tar gestalt i köttrymden. För att berätta att ingen behöver skämmas för det hen är. Kristi kropp för dig utgiven – ta emot framtid, nytt liv och nya definitioner av verkligheten, skriver Helena Ekhem utifrån söndagens konfirmationsgudstjänst.
Engagerat berättar konfirmanderna om filmen som de har sett – den var ”otecknad”. Jag slutar lyssna och blir kvar vid ordet. Otecknad. Att ordet finns tyder ju på att tecknad film har blivit normen, det som man i min barndom max kunde se i 5-minuterssnuttar under jullovsmorgon. En stund av verklighetsförankring. Jag är klart äldre. Samma typ av verklighetsförankring som när recepttidningen nostalgiskt blickar tillbaka till svunna tider och föreslår att man ska bjuda på retrorätten paj. Paj med god fyllning – Inte längre kreativt och modernt utan retro. En fläkt av skam drar över mig.
Ett annat exempel är ordet köttrymden. Det känns ju inte som så länge sedan man blev bekant med cyberrymden; internet och eterns obegränsade värld. Och nu behövs ett ord som beskriver den verkliga världen, köttrymden, för att cyberrymden blivit norm. Man kan fråga sig vilken av dessa världar som egentligen är mest verklig?
Cyberrymden är ju oändlig, som universum. Här är i stort sett allt möjligt. Svindlande outforskade möjligheter bortom tid och rum. På internet får man själv definiera vem man är. Man kan vara den man vill vara och bygga sin profil i olika världar; världar som öppnar sig genom ikoner, genvägar och länkar. Men internet är också skrämmande, inte minst för den som inte är så hemma på datorer: saker, information och människor kan försvinna eller komma vilse i cyberrymden.
Köttrymden däremot är mer begriplig, lättare att ha koll på. Köttrymden är konkret. Här finns tid och rum och kropp. Avstånd, kulturell tillhörighet, ålder, ekonomi och inte minst fysiska möjligheter ger tydlighet och sätter gränserna. Det är liksom kött. Här är saker vad de ser ut att vara. Förutom just kött, förresten. Här kan det ju hända att nötköttet i lasagnen inte alls kommer från någon ko, utan visar sig vara hästkött. Keso är inte köttfärs på mumintroll, även om det ser så ut. Och i köttfärspajen ingår inget kött alls. (Undrar om den fortfarande räknas som retro då?) Så vilken värld är egentligen mest verklig?
I konfirmationsgudstjänsten i söndags mötte vi bibelberättelsen om kvinnan med blödningar; hon som varit sjuk i 12 år. Hon var verkligen begränsad av köttrymden. Där fanns inget internet där hon kunde trotsa sina begränsningar och vara social ändå. I sin förtvivlan och med det hopp som var hennes tro, söker hon sig ut i folkhopen och närmar sig Jesus.
Folkmängden ger henne skydd likt en osynlighetsmantel och hon tänker att bara hon snuddar vid Jesus klädnad så skulle det göra skillnad. Knappt har hon hunnit känna läkandets kraft i kroppen förrän hon också känner blickarna mot sig. Som blixtar ur en mobiltelefons kamera. En ögonblicksbild. Ett instagrammoment. Bilden från köttrymden kablas snabbt ut i cyberrymden. Den skippar papperstidningen och går direkt på nätupplagan; bilden som avslöjar. Och i skammen svarar hon: Ja, det var jag.
Men bland blickarna finns också de varma ögonen. Jesus blick, Guds ögon. För Jesus är Gud – i köttrymden. I nattvarden säger vi Kristi kropp. Analyserar vi ingredienserna så är det bröd, men vi säger Kristi kropp. Det är också som en instagrambild. Det är cyberrymden som tar gestalt i köttrymden. För att berätta att ingen behöver skämmas för det hen är.
Kristi kropp för dig utgiven – ta emot framtid, nytt liv och nya definitioner av verkligheten.