I år är det inte bara kyrkoval utan även val till ny ärkebiskop efter Anders Wejryd som går i pension nästa år. Dagens Seglora kan här informera om hur ärkebiskopsvalet kommer att gå till.
Valet till ny ärkebiskop sker i tre steg:
1. Nomineringsval 5 september.
2. Alla kandidater som får minst 5 procent av rösterna går vidare. De ska behörigförklaras av biskoparnas ansvarsnämnd.
3. Valet sker 15 oktober – om ingen av kandidaterna fått mer än 50 procent av rösterna blir det ett nytt val 29 oktober.
Tidigare har vem som helst som är döpt och medlem i Svenska kyrkan kunnat bli ärkebiskop men numera är det bara präster som kan bli ÄB.
Vem får då rösta?
Det är 241 personer i stiftsstyrelser och domkapitel runtom i landet liksom 15 personer i kyrkostyrelsen. I Uppsala stift får alla präster dessutom rösta liksom särskild utvalda elektorer, vilket innebär att det stiftet har 27,5 procent av rösterna i ÄB-valet. Den 15 juni utses elektorerna i Uppsala stift.
Dagens Seglora erfar att biskopen i Lund, Antje Jackelén och biskopen i Uppsala, Ragnar Persenius är två namn som nämns som ÄB-kandidater. Det lär bli fler framöver.
Numera får även diakonerna rösta vid biskopsval!
Skälet till att Uppsala stift har fler röster i detta val är att ärkebiskopen även är biskop i Uppsala stift med ett eget pastoralt område som utgörs av Uppsala, Enköping och Sigtuna kontrakt. Där utövar hon eller han tillsyn och visiterar även de församlingarna. Likaså är ärkebiskopen ordförande i Uppsala stifts domkapitel. Det gör att Uppsala stifts präster och diakoner – samt samma antal elektorer – har rösträtt i ärkebiskopsvalet och för att de inte ska få ett orimligt stort inflytande divideras deras röster i sammanräkningen med 10.
Mats Lagergren, pressekreterare, Uppala stift
Till Koivunen Bylund och Lagergren: Tack för era upplysande kommentarer. Jag har valt att fortsätta ”debatten” under min ledare i stället för här på nyhetsplats.
Där har jag också rättat till det där med diakonernas rösträtt.