Det finns en risk att kyrkan blir en distributionscentral dit de fattiga kommer för att få och de rika kommer för att bli av med saker. Vi behöver inse att kristen tro är politisk och biblisk politik tar alltid ställning för den fattiggjorda och utanförställde. Bibeln tar alltid ställning för dem som samhället gjort fattiga, skriver Magnus Wåhlin.

Nog kunde man väl få ha sin tro ifred! Inte ska väl tron politiseras, va? Ska min personliga trosövertygelse nu plötsligt ha med praktiska och världsliga saker att göra? Jag kan förstå den typen av invändningar. Det finns något skönt och tryggt med att min kristna tro liksom ligger utanför det vardagliga och praktiska, att det tillhör en annan sfär på något vis. När jag sätter mig i kyrkan och tänder ett ljus, ber, eller bara sitter i tystnad, då är det som om tiden står stilla, då störs jag inte av allt utanför. Kan jag inte få ha det så? Kanske kunde vi trycka upp pins där det står: ”Rör inte min tro!”

Jag tror på att pröva sig fram, på debatt och diskussion, jag tror till och med på att provocera ibland, kanske kan man då ta ett hopp framåt? Visst finns det risker när man påstår att teologi, tro och politik, ekonomi har med varandra att göra, jag inser det. Franz Hinkelammert säger något klokt tycker jag: ”Ingenting kan göras utan risk, inte ens att gå i kloster – där förvisso många förlorat sin tro.” (Hinkelammert, s. 271., Min översättning) Jesus kommer inte till jorden för att vi ska få lugn och ro och kunna sitta i vackra kyrkor och be och meditera. Jesus kommer till jorden för att tända en eld! (Luk. 12:49.)

Vi behöver bestämma oss för vilken del av kristenheten vi vill tillhöra. Är vi de som anser att huvuduppdraget är att rädda själar till himlen och att hjälpa de vi vill rädda att härda ut i denna eländiga värld eller är det vårt uppdrag att förbättra tillvaron för människor i den här världen? (Wallis, 2008, s. 62)

Det finns kanske en tydlig motsats mellan dessa två synsätt och jag möter dem ständigt i samtal med präster i Svenska kyrkan. Det bekymrar mig att de ofta ställs så tydligt emot varandra. De som tillhör den själafrälsande falangen anser ofta att politik och samhällsengagemang står i vägen för den grundläggande uppgiften. Det är konstigt, tycker jag. Kunde man inte tänka sig att engagemanget här och nu kunde betyda något för frälsningen? Vi behöver sannerligen djupa diskussioner om frälsning i våra kyrkor.

När vi ska fundera teologiskt på ekonomi behöver vi påminna oss om att bibeln alltid tar ställning för de fattiga (läs några profeter så får du se!). Kyrkor runt om i världen har därför i alla tider arbetat med de fattiga på olika sätt för att lindra deras lidande. Ofta har det blivit en slags välgörenhetskyrka, som gjort fina saker men inte förändrat situationen. Det finns en risk att kyrkan blir en distributionscentral dit de fattiga kommer för att få och de rika kommer för att bli av med saker. (Caiborne, s. 127) Vi behöver inse att kristen tro är politisk och biblisk politik tar alltid ställning för den fattiggjorda och utanförställde. (Wallis, 2011, s. 7)

Notera att jag använder dessa ord, för det är ingen naturlag att fattiga skall finnas, det är vårt system som gör att människor hamnar utanför, vi kan ha andra system som är bättre och det är vad biblisk politik handlar om. När kyrkan arbetar med de fattiga, som hon skall göra och som hon är kallad till, kommer hon att stöta på orättvisor. Det är ju liksom roten till det onda. Om vi då inte vill vara en välgörenhetskyrka behöver vi fundera över hur vi kan påverka de orättfärdiga mönster som skapar orättvisa och sedan faktiskt göra något åt det. Då blir det politik förstås.

Vi måste som kyrka utmana alla politiker att arbeta för rättvisa och minskade klyftor. Kanske någon säger att det är partipolitik, men då svarar jag att det är biblisk politik. Den känner inga partigränser, om moderater och vänsterpartister vill vara med att göra verklighet av den bibliska politiken är de välkomna! Allt som vi gör för att komma närmre Gudsriket tas emot med tacksamhet! Om vi som kyrka menar oss komma med evangelium kan vi konstatera att evangelium är politiskt. Det är från början ett politiskt begrepp som användes för att berätta att en kejsare utvidgat landets territorium genom att vinna ett slag. Vi talar som kyrka om att utbreda Guds rike, riken är politiska enheter, inte sant? (Caliborne & Wilson-Hartgrove, s. 34.)

Ekonomi är alltid en trosfråga anser Kyrkornas världsråd, detta eftersom ekonomi berör Guds innersta vilja och plan för sin skapelse. (WCC, 2012, punkt 108.) Det innebär att politik och ekonomi är kristna kärnfrågor och ingenting som vi kan syssla med bara med lillfingret!

Som kyrkor måste vi våga tala om synden. Det är minst sagt minerat område för när någon kyrkans representant börjar tala om synd stänger de flesta av öronen. Kom inte här och skuldbelägg mig! Det har kyrkan gjort i 2000 år, när ska det ta slut? Bekräfta mig istället i det jag är och står i! Jag tror att det är sant att många kyrkor skuldbelagt människor på ett märkligt sätt, från ovan, kyrkan som översittare. Men jag tror samtidigt att det finns sätt att leva på som stämmer med Guds grundidé och när vi människor bryter mot denna grundidé då begår vi synd. Vi lever i ett ekonomiskt system som dagligen sänder människor i fördärvet, i döden. Det är en strukturell synd av gigantiska mått! (Krüger, s. 149.) När ekonomin, så som den ser ut idag, slutat vara ett system som ser till att hushållets resurser räcker för alla, då har den slutat följa Guds grundidé, då har det ekonomiska systemet blivit en synd. Kan vi se det på något annat sätt?

Att vara kristen och söka den kristna vägen innebär att vara andlig, att söka med hela sig det som Gud vill. Spiritualitet eller andlighet är inte primärt en aktivitet som är fokuserad på mig själv utan på andra som är i nöd. Andlighet är inte en stilla ensam övning på min kammare utan snarare en inställning till livet där intresset för mig själv förvandlas till att istället vara aktiv för andras välbefinnande, att nå de som marginaliserats så att de kommer in i livet igen. (Wesley, s. 169)

Jag läste en rolig historia i The Poverty & Justice Bible som jag gärna vill dela med er för den säger något om hur det går till också i många församlingar i Sverige. Det var en kristen församlingsledare som stötte på en person som uppfunnit en introduktionskurs till kristen tro. – Så vad handlar din kurs om egentligen?, frågade församlingsledaren. – Åh, den handlar om grunderna i kristen tro helt enkelt, blev svaret. – Så du menar att den handlar om att bry sig om de fattiga, de sjuka, de som drabbats av HIV och AIDS och de bortstötta i vår värld? Sådana saker? – Nej, nej, kom svaret. Inte sådant, bara grunderna. (The Poverty & Justice Bible, The Core, s. 2.)

Här blir det tydligt anser jag att vi kristna oftast sysslat med sådant som bibeln inte alltid är så upptagen med. Bibeln är full av berättelser om hur vi ska agera i förhållande till de fattiga, de sjuka, änkan, de faderlösa och så vidare. Det går inte att komma undan och undvika att detta är ett av de tydligaste dragen i bibeln. När man läser i The Poverty & Justice Bible blir det tydligt. Där har man med en orange överstrykningspenna markerat alla avsnitt i bibeln som handlar om de fattiga och om ekonomi och rättvisa. Inte många av bibelns sidor är utan överstrykningar!

Magnus Wåhlin

Litteratur

American Bible Society, 2008, The Poverty & Justice Bible. American Bible Society. New York.

Claiborne, Shane, 2007, Den oemotståndliga revolutionen. Vägar till ett alternativt liv.Cordia, Verbum Förlag AB. Stockholm.

Claiborne, Shane & Wilson-Hartgrove, Jonathan, 2010, Bli det du ber.Libris, Falun.

Hinkelammert, Franz J., 1986, The Ideological Weapons of Death. A Theological Critique of Capitalism. Orbis Books. New York.

Krüger, René, (Ed.), 2007, Life in all fullness. Latin American Protestant Churches Facing Neoliberal Globalization.ISEDET, Buenos Aires.

Wallis, Jim, 2008, Agenda för en hoppfull värld.Libris, Örebro.

Wallis, Jim, 2011a, What is “Biblical Politics”? Artikel i Sojourners, November 2011. Washington.

WCC, 2012, Together towards life: mission and evangelism in changing landscapes.Hämtat från http://www.oikoumene.org/en/resources/documents/wcc-commissions/mission-and-evangelism/together-towards-life-mission-and-evangelism-in-changing-landscapes.html 2012-12-03

Wesley, Arun Kumar, 2010. Spirituality for Action: Laying the foundation for furthering Theo-Civic Movements. I Bangalore Theological Forum, Vol. XLII, No. 3, December 2010. United Theological College, Bangalore, India.