Det är spänning i luften. Den nästan darrar. Vart är Sverigedemokraterna på väg egentligen? Ännu längre ner i hatets kultur? ”Vi sonderar bara terrängen, inget är bestämt”, säger Jimmie Åkesson inför nästa års val till EU-parlamentet. Men faktum är att både han och Kent Ekeroth personligen har träffat inte bara Marine le Pen för franska högerextremistiska Front National utan också samtalat med flera andra partier i samma ”viktklass” såsom belgiska Vlaams Belang, Geert Wilders PVV i Holland och Österrikiska FPÖ.
I söndags varnade Dansk Folkeparti sina ”medkamrater” i Sverige för att sätta sig i samma båt som exempelvis franska Front National. ”Låt inte era motståndare få chansen att angripa er”, sade DF: s talesperson i Europafrågor till Sverigedemokraterna på landsmötet i Västerås. Åkesson förklarar sedan för media att han har lyssnat på den danska varningen men vill ändå inte ge några besked.
Men Jimmie Åkesson, från lilla Sölvesborg i Blekinge, hur långt in i den europeiska rasismen vill han ta sitt parti? Än är det ingen som vet. Men det faktum att Åkesson nu tagit tillbaka Ekeroth till den inre partikretsen kan tyda på att det är tuff järnrörstaktik som slutligen ändå gäller.
Bara det faktum att han och Ekeroth kunnat tänka sig påbörja samtal med Europas högerextrema partier med antidemokratiskt och antisemitiskt innehåll ger kalla kårar. Är det ett tveeggat svärd Åkesson nu slipar på? Ett som ska stryka opinionen mot partiet medhårs här i Sverige med talet om nolltolerans mot rasism och ett i Europa där partiets egentliga innehållsliga kärna ska få fritt spelutrymme?
Alla känner vi till SD:s rötter i den rasistiska och nynazistiska rörelsen. Vi vet också var deras ungdomsförbund står. För dem är ett samarbete med Front National något helt självklart. Frågan är väl om Jimmie Åkesson ändå vågar alliera sig med så klart profilerade rasistiska partier som FPÖ i Österrike eller som med Front National. Vill han riskera det stöd han ändå fick se från vänster till höger i samband med tårtningen och helt hamna i kylan på hemmaplan? Jag gissar att Åkesson och hans innersta krets nu febrilt överväger både för- och nackdelar i frågan.
Hatets kultur. Vi ser den växa i Europa. Det öppna hatet som drabbar människor så hårt. Människor som hatas för sin etnicitet. För sin religion eller kultur. För sexuell läggning. Ja, romerna som drabbas så hårt. Många tror att de högerextrema partierna i Europa ska gå kraftigt framåt i nästa parlamentsval 2014. Birgitta Olsson, EU-minister, talar om att Europa nu står inför ett vägskäl när det gäller värderingar.
En kärleksrörelse i Europa istället, hur vore det med en sådan? Om man nu får drömma, hoppas och önska. På söndag tänder vi det första adventsljuset. Jag gör det för kärleken och för goda drömmar.
