Tyskland har som första landet i Europa infört ett tredje juridiskt kön. Äntligen säger jag. Äntligen hänger juridik och mänsklig verklighet ihop. Som människor måste vi ju inte se oss som antingen det ena eller andra eller att man måste vara det ena eller andra! Tyskland är nu ett föregångsland och fler borde följa efter. För detta är en viktig fråga med ett stark symboliskt värde. Vad staten gör, och varför, har helt enkelt betydelse.

Ett tredje kön skulle kunna luckra upp den hårt könsbestämda tid vi lever i och är staten villig att i lag erkänna att det är upp till varje människa att definiera sig själv skulle många ”könspoliser” få tagga ner en smula. De som redan till små barn kan säga: ”så där kan du väl inte ha håret, du ser ju ut som en flicka” till de som hellre väljer en man till en chefsposition eller förödmjukar en transperson som för en gångs skull vågar sig ut på stan.

Det är kanske lätt att se denna fråga som något som enbart berör enskilda trans- eller intersexuella personer. Men det är fler som är trötta på det här kategoriserandet. Och just här öppnar frågan upp sig än vidare. Trots all individualism lever vi tungt under ok av ideal, värderingar och normer som sköljer över oss och vill bestämma vad en ”riktig” kvinna eller man är. Därför behöver vi alla ge oss själva en större frihet att tänka kring kön och vem jag vill vara.

För det har kostat på att vidmakthålla två könsbegrepp. Först och främst för de som inte känt sig hemma i någon av dem och som vill kalla sig för hen. Klart är att transpersoner lider av psykisk ohälsa och blir utsatta för diskriminering och trakasserier. Det har också kostat på i begränsningar för kvinnor att snöra in sig i korsetter på olika sätt och vis och stå ut med att mannen egentligen är det enda könet och att den lägre lönen nästan är en naturlag.

Det finns argument mot ett tredje kön och det finns argument för. En risk är att det än mer pekar ut människor som avvikande. Men det ter sig ändå absurt att lagstiftningen idag vill slå fast könstillhörigheten till kvinna eller man redan på det lilla spädbarnet och inte ge möjligheten att låta barnet själv välja när tiden är inne för detta. Vill man ändra idag måste man ändå förhålla sig till kategorierna man eller kvinna och gå igenom en juridisk process.

Det måste vara en mänsklig rättighet att själv välja sin identitet och könstillhörighet i Sverige. Något annat kan inte vara möjligt. Få välja och bli bemött med respekt och vara en självklar del av samhället, långt från det utanförskap som transsexuella kan uppleva sig dömda till. Långt från vem som helst att bli begränsad i sina olika val. I alla fall så länge det bedöms som nödvändigt att hålla fast vid en juridisk könstillhörighet.

Många talar om hur viktigt det är att transpersoner hörs och syns i samhället. Låt staten bli förebilden och därmed vi alla genom att införa ett tredje kön! Det är helt enkelt dags att ta hen på allvar och kraftigt underlätta för den som vill välja och ändra. Är Sverige moget för denna frihet och självklara rättighet?