Lite lugn och ro nu. Läsåret är slut och skolavslutningarna har firats på sedvanligt sätt. Lugn och ro nu ett tag för lärarna. Lugn och ro för rektorer. Kanske lite lugn och ro för Jan Björklund och andra skolpolitiker också. Det sorgliga ämnet ”Skolan i Sverige” får lite tid på sig att återhämta sig. Det kan behövas.

Ja, skönt att få vila sig nu från det faktum att lärarutbildningen har blivit en högskolornas slasktratt. Kommer man inte in någon annanstans så får man väl bli lärare då. Det går ju att slumpa in svaren på högskoleprovet och ändå komma in på den utbildningen.

Nu kan man strunta ett tag i det faktum att friskolorna vinner mark därför att förtroendet för den kommunala skolan har minskat hos föräldrar idag. Lär barnen sig något? Får de någon studiero? Nu behöver inte tankarna på detta gå runt i huvudet längre.

Jag tar också sommarlov nu från tankarna på segregationen som slår igenom i skolan, inte bara i storstäderna utan överallt i Sverige. Eller att allt fler barn kommer på efterkälken i kunskapsinhämtandet. Eller marknadskrafterna som släppts fria i skolsystemet och sedan flyr utomlands med sina vinster.

Hur detta stora skolskepp ska vändas tycks ingen riktigt veta. Att skolan under så många år har varit ett enda stort försökslaboratorium där eleverna och lärarna får agera försökskaniner talar ju sitt tydliga språk. Först och främst för barnens framtid måste detta gigantiska skepp vändas men också för Sveriges framtid. Om ett samhälle ska hålla ihop behöver barn och unga uppleva att det finns en framtid.

Nu när den blomstertid faktiskt är här så vill jag vila från alla dessa orosmoln och anstränga mig lite för att också försöka nyansera bilden av den svenska skolan. Det känns som att det skulle behövas för att bryta tillståndet av kramp och kris. Helt enkelt föra in lite intellektuell hederlighet i den ensidigt negativa och mörka synen på skolan.

För vi har en skola där barn får vara barn relativt länge och tillåts lära sig genom lek. Vi har en skola där barn får utveckla sin verbala förmåga, diskutera och ifrågasätta. Vi har en skola som betonar samarbetsförmåga, elevinflytande och demokrati. Vi har en skola där barnen också trivs. Elever och lärare som gör fantastiska saker tillsammans. Barn och unga i Sverige idag är ”myndigförklarade” och i allmänhet mer frimodiga och kreativa än bara för femtio år sedan. Detta är förmågor som inte är lika lätta att mäta som olika baskunskaper men ack så trevliga och imponerande!

Som om utmaningarna inte skulle räcka så tror jag att det är en viktig uppgift att också sprida goda bilder och berättelser om den svenska skolan 2013. Inte för att förneka eller förtränga problemen men för att ge kraft och inspiration att klara av dem och vända den negativa spiralen.

För oss som är mer pessimistiskt lagda så kan man ju nu istället oroa sig för om barnen får ett bra sommarlov. Det ser naturligtvis olika ut, inte minst beroende på olika socio-ekonomiska förutsättningar. Så länge skolan är igång är barnen i alla fall garanterade en lagad måltid varje dag. I barnfattigdomens Sverige hjälper detta till för många familjer. Rutiner, kompisar och skolpersonal ger dessutom kontinuitet och trygghet. Är det otryggt hemma är skolan något mer än bara en plats där man lär sig skriva och räkna.

Men det är en annan historia.