I den årliga rapporten från Stockholm International Peace Research Institute som släpps i dag kan man läsa att antalet atombomber i världen minskar, men kärnvapenmakterna rustar upp med nyare vapen. Man kan också utläsa att en omfördelning av världens militärutgifter håller på att ske från rika västländer till tillväxtregioner.
– De förra drabbas av åtstramningsåtgärder och nedskärningar av insatserna i Afghanistan vilket leder till minskade försvarsutgifter, medan ekonomisk tillväxt driver upp utgifterna i andra regioner, säger Sam Perlo-Freeman, chef för SIPRI:s program för militärutgifter och vapenproduktion i ett pressmeddelande.
Världens kända kärnvapenmakter är USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan och Israel. I början av 2013 hade de åtta länderna omkring 4 400 helt fungerande kärnvapen. Av dem ansågs 2000 vara stridsberedda. Om samtliga kärnvapen räknas, också de som ska förstöras, har dessa länder omkring 17 270 kärnvapen.
Enligt Sipri lades sammanlagt 1756 miljarder dollar på vapen 2012; 2,5 procent av världens totala bruttonationalprodukt. De icke-officiella kärnvapenmakterna Indien och Pakistan bidrar till att öka kärnvapenhotet i Asien. Indien har i denna upprustning stärkt sin förmåga att nå mål längre bort. Troligen har även Kina gjort detsamma.
Under 2012 utgjorde den amerikanska andelen av världens militärutgifter mindre än 40% för första gången sedan Sovjetunionens sammanbrott. USAs försvarsutgifter minskade med 6% i reella termer, till 682 miljarder dollar, vilket betydde att den nedåtgående trend som inleddes under 2011 accelererade under 2012.
För den utan konkurrens största ökningen står Ryssland, där militärutgifterna förra året rusade med 16%. I budgetarna för 2013 – 2015 planeras för ytterligare utgiftsökningar på 40 procent sammanlagt för de tre åren.
Kontrollen av klustervapen avstannade under 2012. De långt framskridna försöken att stärka kontrollen av användande, produktion, handel och lagring av klustervapen har stött på motgångar. Anhängarna av 2008 års klustervapenkonvention har inte lyckats övertyga nya länder att underteckna konventionen.
Under femårsperioden 2008-2012 ökade den internationella vapenhandeln med 17 procent i jämförelse med föregående period. 75 procent av hela exportvolymen stod USA, Ryssland, Tyskland, Frankrike och Kina för. Det är anmärkningsvärt att Kina, för första gången, hamnar bland de fem största vapenexportörerna.
