Alltför länge har bilderna av mänsklig kärlek varit stereotypa, särskilt gäller detta kyrkorummet där den heterosexuella kärleken så länge varit norm. Altartavlan ”Paradiset” visar att kärleken har många ansikten.

Ge plats för ”Paradiset” i kyrkan i Malmö

Alltför länge har bilderna av mänsklig kärlek varit stereotypa, särskilt gäller detta kyrkorummet där den heterosexuella kärleken så länge varit norm. Altartavlan ”Paradiset” visar att kärleken har många ansikten. I en tid då Svenska kyrkan fattat det historiska beslutet att viga samkönade par kommer därför altartavlan som en ”skänk från ovan”, skriver Peter Englund och Helena Myrstener båda präster i Svenska kyrkan i Malmö. De föreslår att Svenska kyrkan i Malmö tar hand om Elisabeth Ohlson Wallins omdiskuterade altartavla.

Onsdagen den 9 januari aktualiserades åter i SVT:s program ”Konstkuppen” att fotografen Elisabeth Ohlson Wallins altartavla ”Paradiset” inte fick någon plats i Skara domkyrka. Vi önskar därför att Svenska kyrkan i Malmö vill ge denna tavla en hemvist.

Kyrkorådets beslut i Skara att inte ta emot tavlan väcker vår förvåning. Vi hoppas verkligen att anledningen till beslutet inte beror på bildframställningen som är tydligt hbtq-relaterat (hbtq = homo-, bi-, trans- och queer). Tavlan är för oss ett uttryck för vår samtid men även för något evigt: att Gud vill inkludera och inte utestänga människor. Vår tolkning av tavlan är bland annat att den homosexuella kärleken är något av Gud fullvärdigt.

Biskopen i Skara, Åke Bonnier, har också avvisat tavlan. Hans skäl är dels att konstverket ”kuppades” in, dels att tavlan skulle medverka till en negativ särbehandling av hbtq-rörelsen (SvD Brännpunkt den 10 januari). Vi ser Bonniers argumentation som ett försvarstal för den rådande ordningen i Skara domkyrka. Till skillnad från biskopen kan vi enbart se att altartavlan lyfter fram och ger konkret uttryck i vår tid för Guds kärlek till människan. Våra kyrkor är levande rum och mötesplatser och därför en självklar plats för nutida konst.

Välkomnas denna tavla till Malmö kan Svenska kyrkan här ses som företrädare för en kyrka som vill öppna kyrkorummet för bilder som gestaltar samtiden. En kyrka som välkomnar människor. Som står främst i ledet för att gestalta Kristi kärlek – en kärlek som omfattade människor som upplevde sig vara marginaliserade eller inte fullt ut accepterade. Altartavlan har en välkomnande funktion för många i vår tid.

Alltför länge har bilderna av mänsklig kärlek varit stereotypa, särskilt gäller detta kyrkorummet där den heterosexuella kärleken så länge varit norm. Altartavlan ”Paradiset” visar att kärleken har många ansikten. I en tid då Svenska kyrkan fattat det historiska beslutet att viga samkönade par kommer därför altartavlan som en ”skänk från ovan”.

Vi föreslår att Svenska kyrkan i Malmö inleder samtal med fotografen Elisabeth Ohlson Wallin. Detta skulle även upprätta synen på Svenska kyrkan i stort.

Peter Englund, präst i Svenska kyrkan i Malmö
Helena Myrstener, präst i Svenska kyrkan i Malmö                                           

 

 

 

 

3 kommentarer på “Ge plats för ”Paradiset” i kyrkan i Malmö

  1. Bo Rydén skriver:

    De kanske inte vill ha tavlan i Skara för att den är så himla ful? I så fall är det ju ett steg framåt med tanke på all eländig konst i våra kyrkor.

  2. Staffanw skriver:

    ”Alltför länge har bilderna av mänsklig kärlek varit stereotypa, särskilt gäller detta kyrkorummet där den heterosexuella kärleken så länge varit norm.” – säger prästerna i SvK i Malmö. Jaså, när avbildades heterosexuell kärlek i kyrkorummet? Med eller utan kläder.
    Trodde kyrkorummet var ett heligt rum, en symbol för religiöst liv över huvud taget. Där människor skulle få plats att lovsjunga Gud, ta emot sakramenten och i stillhet, reflektion och bön samlas inför Guds ansikte.

  3. Terese Nohrborg skriver:

    Gör inte detta till en fråga om homofobi! Har sagt det förut och säger det igen: vem äger frågan? Kyrkoråd (och länsantikvarien?) bestämmer väl vad som ska ske i kykrorummet? Med tanke på hur omständigt det är att få ändra någonting annars gällande inventarier i kykrorum, så måste det väl vara samma principer som gäller i detta fall. Eller kan jag och vem som helst göra altartavlor till våra kyrkor och ”kräva” att de ska användas? Inte ens hemma i mitt hem kan den som ger mig en present bstämma att jag ska använda den, hänga upp den på bästa plats eller tycka om den! Svärmors smak är inte säkert min, eller hur? Ibland förstår jag andra samfunds bildförbud! Mycket mer praktiskt!